Bild 1009 / 1045

Skannad bild 1009 av 1045

Skannad sida 1009 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Helsingica Anteckningh öfwer Annexan til Arberåd nu för tiden Underswik kallader. (Forts.)). §: 18: Thet andra brefwet på hwilket sigh Underswikar uti §;: Sud: beropa, lyder således: Effier synen unider Laghman Lars Nilsson och Lass Jonsson konung:z fogde, giordes en wiissan Soehnerå, emellan JerfzB och Unnerswik först i Karssiö källa och i Anders sten och sedan i Anders åminne. Samrma confirmerades andra gången närwarande Sahl: Lars Nilsson och konung:z fogde Matz Micketeson. 1 tredje uth häradz synen witna unnerswikair med swornom edh, at thet war aldrig rå i Baggebo källa, och effterr deras rå samtyckte wi at gillan rå wara i Karssiö källa. §: 19: Gräntzorna på Norra sidan äro Jerfzö och Delsbo, på dre andra sidor umhwälfwes den af Arbråd. §: 20: Soehnerå emellan Arberåd och Underswik skiönjes af utlh Sochnes synen som höltz 1652 d. 20: Maji, där om orden så lyda: Utlh Sochnes syn emellan Arberåd och Underswik, närwarande Lars Larssom i Närby, Laghmans Dom hafwandes i wärjo, gillade på denna sidan Sochr- nenes rå och rör wara dessa, nemp:n Boänges rån wedh Ore strandl, ■ hwilekel bör wisa tiil Storberget, där deras Sochne rå ändas. §: 21: Uti bägge dessa Sochner är för någon tidh Pärle fiskeri med profit idkat wordet: Men nu mera intet, dock fins i alla åar Matskre skahl ö'werflödigt. Thetta är, det som iagh, i hastighet, hwadh desse Sochnar beträffar:,- har kunnat migh dels påminna, dels af andra inhämta, och låter häir medh bero, til dess iagh någon widare kunskap kan ährnå. Arberå och Hå.f 1721: d. 14: Mart: Laur: I: Waldner p: t: Min: V: D: Arbr. Berättelse om några socknar i Helsingeland. (Öfversättning från det på latin affattade originalet i Djurbergcs Annotationes. — De inom citationstecken satta styckena återfinnas piå svenska i urtexten.) I. N. D. N. S. I. G. An. 17018 »En kort doch Sanfärdig Berättelse, angående några urgambla mär ­ ken, om några sochnar i Helsingeland, samt annat märkwärdigt, hwilkeit till detta landetz större Iius och kundskap tien a kan, conciperad effteir en gammal, doch trowärdig mans, benämbd Erik Larsson ifrån Jerfzötö och Öije (hvilken har warit klockare i Jerfzöö, men nu wistas hoos sim Son Mag. Öjer i Ups. Syslom.) berättelse, som följer:» Fö: vinnande af större reda och öfverskådlighet torde det ej be:- finnas olämpligt att först lemna en allmän öfverblick af landskapets int- delning och öfriga dithörande frågor och att indela ämnet i vissa afdell- ningar. Ske alltså. § 1. Helsingland omfattar två områden, det södra och det norrai, i daglig: tal benämnda Norra och Södra Gontractet, Prosteriet eller Fög;- deriet; denna indelning förekommer redan hos Johannes Magnus i 1A