Bild 1010 / 1045

cap. af Företalet eller ordagrannt hos hans svenska öfversättare : »Ther näst (sc. Medelpad) yppar sig Helsingelands Förstendöme, ganska wida och skiffles uti Norre och Södre Helsinga, hvilket och för sin storleek skull, hafwer uti förtiden haffl sin egen Konung.» Vidare plägar det kallas Norra och Sörra Härad. Ordet Härad kommer af Här (exerci- tms) och Od, ode eller öde (possessio), alltså Hårad eller Härad är ett så pass stort område att det kan uppställa en krigshär. Sedan vi såle­ des som hastigast berört områdets allmänna fördelning och de särskilda ordens betydelse kunna vi kasta oss in på den ytterligare fördelningen utti mindre områden. § 2. Södra delen innehåller följande 15 socknar: Skog, Hanebo, Sadr- stad, Boldnäs, Alffi*, Ofwanåker, Regnsiö, Moo, Söderala, Norala, Tröne Arberåd, Underswijk, Jerfsö, Liusdahl. Norra delen är mindre befolkad men vidsträcktare, hvarför den indelas i 18 socknar : Enånger, Nötånger, ldnor, Tuna, Forssa, Hög, Norbo, Bjuråker, Delsboo, Ferla, Ho[ug]dahl, B.ergsiö, Hassela, Gnarp, Jettendal, Hermånger, Ilsbo, Rogstad. Som diessa senare socknar äro mera utforskade och därigenoin för läsaren torde erbjuda det största intresset, vilja vi en stund egna vår uppmärk­ samhet åt dem. ....... , § 3. För att gå i ordning med sakerna vilja vi först namna nagot om själfva sockennamnen och deras härledning. Ljusdahl (några uttala d,et som Göösdahl; våra bönder tala om gösar, giusar, men det är full­ komligt okändt, hvaraf det kommer sig, att man nu skrifver denna sock­ ens namn med konsonanten l, då det rättare borde skrifvas med G, om denna härledning af Giöös är riktig, hvilkën visserligen, såsom allra äldst äfven synes hafva största skäl för sig, hvarför äfven sockensigillet före­ ter bilden af en gös (Sendacius). Men detta (den felaktiga stafningen.) b'ör öfverlemnas åt glömskan. Den som gjort sig en klarare föreställ­ ning om saken skall finna att det med större rätt bör skrifvas Giusdahl. SSkälet till själfva namnet är tvifvelsutan att de första Liusdalsboarne plägade fånga gösar. Af de infödda bönder som något mera hafva reda pä saken kan man höra det rätta uttalet på sockennamnet, och äfven jag kan intyga, att jag hört ganska många uttala det Gosdahl. Andra pläga härleda det af Limna-Hlfven, som flyter fram genom socknen, eller af Lius dahl till följd af ortens skönhet i jämförelse med andra socknar, sum äro uppfyllda med täta skogar. Men den först nämnda betydelsen antaga vi såsom mest sannolik. § 4. Jevfzoö skrifves och uttalas rättare Jersiö: »det forra etter diet de fordom säjas fångat Jerf på den ön Kyrckian sedan bygdes- hiwilket diur ännu wistas på stora skogar, och är till utwärtes disposi­ tion icke olikt Biörnunge, och den Jerfwen är sedan worden intryckt uti Sochnens Sigill, som ännu i dag igenfinnes.» Bland annat har jag hort berättas af nyss nämnde trovärdige man Erik Larsson »att detta diuret äir af en ganska stor glupenhet, att det en gång har uti ett faboIand rifwit hol på hebbersväggen, sig inträngt och allt förråd uppätit». Stör­ sta byn i socknen heter Seljestad af Selja, »ty om wintern ar denna byn som ett litet Emporium, hwilket anställes af jemptlenmngar, som komma med fisksaker, ångermänner som hafwa fetalia, dalekarlar, som hafwa träkar, lijar, Sennor, qwarnstenar, humbla, kalk etc. ». (Eller oickså kallas den Sail stad på grund af ställets skönhet; den ar narnh- een belägen pä en jämn och angenäm plats nära Liusna allven.) t'a motliggande stranden förefinnes på det gröna fältet Kalfånget en plats siom ej bör förglömmas, nämligen ungdomens lekplats i forna tider Gron-