Bild 1027 / 1045

Skannad bild 1027 av 1045

Skannad sida 1027 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Heisingland i inskränkt bemärkelse. Nu vilja vi öfvergå till att skildra det landskap, som nu för tiden egentligen afses rred namnet Helsingland. Detta område kallades i forna liden Sundhede, h/ilket framgår ej blott af helsingelagarne utan äfven af provinsens sigill, som har följande inskrift: aSigillum communitatis in Sundhede». Hela landskapet kallas nämligen så efter den förnämsta delen af detsamma. Indelning. Man skiljer lämligen på tre delar eller »små-land», det norra som kallas Nordstig, det mellersta Sundhede, hvilket såsom det förnämsta gifvit sitt namn å hela provinsen, och slutligen det sydligaste benämndt Sunnerstig. Belägenhet. Landskapet gränsar i öster till svenskhafvet, i väster till Jämtland och Dalarne, i noir till Medelpad och i söder till Gestrikland, från hvilket det åtskiljes af skogstrakten Ödemord-, Arskog [o: Årskog] ligger mellan Helsingland och Kedelpad ; gräns mot Jämtland utgöra de väldiga berg, som vi benämna Fiellen. Storlek. Mellan gränsirna i söder och norr är ett afstånd af 28 helsingska mil, från hafvet till gränsen i väster 30 mil. Där gifvas skogar och berg, som ej sakna sin nytta och af naturen gifna förmoner, då de gifva in- vånarne rikligt til fälle till fågelfånge och jagt, särskildt på »vildåsnor» [o: vildrenar?] eller älg-ar, och änskönt stora sammanhängande skogar där finnas, så förkomma sällan tjufvar och farliga skogsstrykare, något hvaröfver många förundra sig. Sjöar, rika på fisk, finnas i mängd, bland hvilka den mäst kända är sjön Del, mäiklig g;enom förekomsten av många slags fisk; därifrån leder en ström, som uttömmer sig i sjön Forssawatn, som i sin ordning ger upphof åt tvänne älfvar, den ena utlöpande i hafvet vid byn Delanger, men den andra vid iggemnd; vidare sjön Bergwijk, genom hvilken älfven Liusna söker sig väg tilll hafvet. Landskapet är således rikt på rinnande vatten och stora mängdeir olika slags fiskar, särskildt ål, nejonögon och lax. ___________ (Forts.) Tredje delens 10:de häfte kommer att innehålla afslutningen av Guds rika fatebur uti Hdsing watnena; efter en skildring af »Enångers Björn» följer Chloris Helshgica >(om Helsinglands växtvärld). Uppsala 1932. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B. 31438