Sida 949 i originalet

Skannad bild 970 av 1045

Skannad sida 970 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Efterskrift. 949 £57 få åtnöjas med ett omfång växlande från 17 sidor (Mercurius Hel- ssingicus ) ned till 1 sida och därunder. Ännu i den dag som är, alltså f efter mer än ett halvt århundrade, är detta arbete hart när oumbärligt fför den som vill orientera sig i Bromans författarskap.1 Hægermarcks övriga publiceringsplaner2 fingo som antytt skrin- 1 läggas tills vidare, men det saknar icke sitt intresse att konstatera, att c de här ovan under no. 1 anförda samlingarna rörande Arbrå innehålla ^avskrifter utförda så tidigt som 1895. Från det decennium, som följde närmast efter »Helsingbokens» 1 publicering, har man väl, åtminstone såvitt för närvarande är känt, lknappast någon dokumentariskt styrkt kännedom om Hægermarcks ] planer. Icke desto mindre kan man med stor säkerhet ta för avgjort, ;att dessa ingalunda skjutits åt sidan — det finns tvärtom anledning till <en förmodan, att de både vidgats och mognat. Hægermarck har så : småningom kommit till insikt om det otillfredsställande i en taktik, som . ginge ut på att än publicera en enstaka skrift, en annan gång ett brott- ; stycke o. Iikn., ett förfaringssätt, som på intet vis vore ägnat att låta Bromans storvulna och mäktiga livsverk komma till sin rätt. Att i första hand huvudarbetet Glysisvallur i dess tre kraftiga volymer skulle befordras till trycket framstod såsom en självfallen sak. Men härtill borde helst allt väsentligt av Bromans övriga skrifter rörande Helsing- Iand i ena eller andra formen anslutas. Det kunde väl härvid ha legat närmast till hands att låta det hela få formen av en skriftserie inledd av Glysisvallur som Bd 1—3 men så fortsatt med Mercurius, Æscu- lapius, Ættqvisl osv. Denna möjlighet tilltalade dock icke Hægermarck, även om han icke varit blind för de fördelar den obestridligen erbjöd. Han räknade Bromans verk om Helsingland som en enhet till och med mera helgjuten än författaren själv gjort, som ett större Glysisvallur helt enkelt. Redan i »Helsingboken» (1900) hade han givit uttryck för 1 Av det parti, som handlade om ’III Flocker af Glysisvallur’ (s. 124—171), togs samtidigt en separat upplaga med egen paginering (s. 1—48) samt omslag med titeln: ’O. J. Broman. Slota Baba (Helsinglands ekonomi).’ Den får väl ses som en blygsam ersättning för den planerade editionen av detta parti (jfr ovan). 2 Till dessa hörde också tanken att — sedan det visat sig ogörligt att utge Glysisvallur D. 2 — till skoljubileet i Hudiksvall i Gestrike-Helsinge nations namn utge en samling valda stycken ur Bromans versifierade skoltal. Härtill finnas förarbeten bland Hægermarcks papper, varjämte hans korrespondens med Agi Lindegren visar, att denne i all vördsamhet anmodats att utföra en omslags­ teckning och eventuellt några vignetter till den planerade editionen. Men det be­ fanns även i detta fall stöta på svårigheter att förverkliga idén.