Sida 948 i originalet

948 Efterskrift. 1) Anteckningar från början af 1700-talet angående Arbrå och Undersvik. 2) O. Bromans teckningar af helsingkyrkorna 1730. 3) Biografi öfver Broman (i största korthet . .. [med hänsyn till Barr]) jämte utdrag af hans många skrifter om Helsingland. 4) Bromans utförliga och intressanta Helsinglands ekonomi, hvil- ken jag hade tänkt mig få utgifven till Gefleutställningen 1901.» Det var ju stora planer, som han delvis också dryftade med slotts- arkitekten Agi Lindegren1, själv bördig från Hudiksvall och stor hel- singe-entusiast, men det mesta därav fick ställas på framtiden. Projek­ tet no. 3 visade sig Hægermarck dock i stånd att genomföra och det både relativt snart och på ett förträffligt sätt. Resultatet därav blev en volym på 287 sidor, betitlad ’»Helsingboken» (Prosten Bromans Gly- sisvallur)’, Ups. 1900. Säkerligen med full avsikt är den lagd helt annorlunda än Barrs biografisk-litteraturhistoriska framställning. Som inledning lämnas en liten översikt över ’Fornforskningen i Sverige under 1500- och 1600-talen’ (s. 7—15), avsedd att utgöra en bakgrund för Bromans framträdande. Av de två följande kapitlen ’Olof Broman’ och ’Broman och hans samtida’ är det förra (s. 16—28) en summarisk levnadsteckning, nära nog helt byggd på utdrag ur Bromans självbio­ grafiska skrifter, under det att det senare (s. 29—49) ger en ganska brett lagd kulturhistorisk tidsskildring. Efter en kort blick på Helsinge nations handskriftsförvärv företar författaren så en formlig inventering av Bromans hela produktion, skrift efter skrift, med varjehanda upp­ lysningar, notiser m. m. samt ■—- icke minst viktigt •— med utdrag av varierande omfång. Sålunda ägnas åt huvudarbetet Glysisvallur i dess 3 volymer icke mindre än 119 sidor, under det att de följande no. 3—■ 1 Detta har tydligen skett dels vid ett sammanträffande i Upsala, då Hæger­ marck haft tillfälle att förevisa Bromanssamlingen för Lindegren, dels senare i en blott delvis bevarad korrespondens. Sålunda finner Lindegren i brev av 26 febr. 1899, »att det måhända vore en möjlighet att tigga ihop penningar för att utgifva mer eller mindre af det digra verket» och vill, att Hægermarck i så fall skall åtaga sig redigeringen. Även i ett senare brev (av 15 mars s. å.) berör Lindegren finan­ sieringsfrågan, bl. a. möjligheten att få anslag. I detta sammanhang förekommer en passus, som onekligen har intresse ur mer än en synpunkt; den lyder: »Jag har hört mig för hos K. Witterhets-Akademien, dess tjenstemän kände ej till Bromans arbeten och betviflade deras värde, men om man påvisar detta kan det ju hända att man kan få något anslag derifrån.» Lindegren visar också stora sym­ patier för Hægermarcks förslag att utge Glysisvallur Del 2 till Hudiksvalls skolas 250-årsjubileum 1900 och Del 3 till Gefle-utställningen påföljande år( !).