Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.
Efterskrift. 947
ett litet kåseri om sina forskningar och upptäckter i denna »guldgrufva
för kännedomen om den helsingska hembygdskulturen» och därmed
lyckades väcka landsmännens intresse för detta ämne och för gestalten
där bakom. Vid angivna tidpunkt befann sig Knut Barr, såsom vad
ovan anförts ger vid handen, i fullt arbete med sin avhandling. Helt
uteslutet är det väl icke, att Hægermarck därav kunnat känna sig i viss
mån förekommen — något slikt har han dock aldrig, såvitt man vet,
låtit komma till synes. Troligare är att han snart nog kommit till insikt
om att Bromanssamlingen var tillräckligt rik för att ge utrymme även
för honom själv. Lojal och hjälpsam av naturen, har han även gått
Barr tillhanda. Denne erkänner också tacksamt •—■ särskilt ifråga om
utarbetandet av avsnittet II, om Bromans författarskap och handskrift
liga kvarlåtenskap (s. 49 ff.) — att han står i tacksamhetsskuld till
Hægermarck »för en del värdefulla upplysningar jämte användande af
utaf honom samvetsgrant gjorda afskrifter ur bromanska manuskript».
Denna sista uppgift är onekligen av intresse såsom belysande den
ingående befattning Hægermarck redan vid denna tidpunkt tagit med
Bromanssamlingen.1
Med ingången av år 1899 övertog Hægermarck 3:dje kuratelet,
som han sedermera innehade i 8 terminer, och på vården av nationens
bibliotek och arkiv nedlade han under denna tid ett arbete, som torde
stå utan motstycke i nationens annaler. Sålunda lyckades det honom
1902 att förverkliga det gamla önskemålet om en tryckt bibliotekskata
log (128 s.), och han inledde denna med en skildring av bibliotekets
historia. Bromanssamlingen stod dock alltjämt hans hjärta närmast,
och den nya ämbetsställningen gav honom naturligtvis de yppersta till
fällen att ytterligare vidga och fördjupa sina insikter i denna. Att dessa
redan förut voro högst avsevärda framgår bl. a. därav att han redan nu
laborerade med varjehanda och tydligen rätt omfattande publicerings-
planer. Sålunda befinnes det att han just i januari 1899, alltså vid
tillträdet av kuratelet och jämnt ett år efter Barrs disputation, i brev
kan meddela sin äldre landsman Herman Palmgren (då vice härads
hövding, slutl. regeringsråd), att han »för närvarande sysslar med
förberedelserna till utgifvande af följande ur nationens samlingar:
1 Bland Hægermarcks efterlämnade papper förefinnes ett folioark ’Anmärk
ningar vid Knut Barrs Olof Broman’, innehållande ett betydande antal påpekan
den av felläsningar och missuppfattningar m. m. hos Barr, delvis av rätt grave
rande natur.