Sida 947 i originalet

Skannad bild 968 av 1045

Skannad sida 968 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Efterskrift. 947 ett litet kåseri om sina forskningar och upptäckter i denna »guldgrufva för kännedomen om den helsingska hembygdskulturen» och därmed lyckades väcka landsmännens intresse för detta ämne och för gestalten där bakom. Vid angivna tidpunkt befann sig Knut Barr, såsom vad ovan anförts ger vid handen, i fullt arbete med sin avhandling. Helt uteslutet är det väl icke, att Hægermarck därav kunnat känna sig i viss mån förekommen — något slikt har han dock aldrig, såvitt man vet, låtit komma till synes. Troligare är att han snart nog kommit till insikt om att Bromanssamlingen var tillräckligt rik för att ge utrymme även för honom själv. Lojal och hjälpsam av naturen, har han även gått Barr tillhanda. Denne erkänner också tacksamt •—■ särskilt ifråga om utarbetandet av avsnittet II, om Bromans författarskap och handskrift­ liga kvarlåtenskap (s. 49 ff.) — att han står i tacksamhetsskuld till Hægermarck »för en del värdefulla upplysningar jämte användande af utaf honom samvetsgrant gjorda afskrifter ur bromanska manuskript». Denna sista uppgift är onekligen av intresse såsom belysande den ingående befattning Hægermarck redan vid denna tidpunkt tagit med Bromanssamlingen.1 Med ingången av år 1899 övertog Hægermarck 3:dje kuratelet, som han sedermera innehade i 8 terminer, och på vården av nationens bibliotek och arkiv nedlade han under denna tid ett arbete, som torde stå utan motstycke i nationens annaler. Sålunda lyckades det honom 1902 att förverkliga det gamla önskemålet om en tryckt bibliotekskata­ log (128 s.), och han inledde denna med en skildring av bibliotekets historia. Bromanssamlingen stod dock alltjämt hans hjärta närmast, och den nya ämbetsställningen gav honom naturligtvis de yppersta till­ fällen att ytterligare vidga och fördjupa sina insikter i denna. Att dessa redan förut voro högst avsevärda framgår bl. a. därav att han redan nu laborerade med varjehanda och tydligen rätt omfattande publicerings- planer. Sålunda befinnes det att han just i januari 1899, alltså vid tillträdet av kuratelet och jämnt ett år efter Barrs disputation, i brev kan meddela sin äldre landsman Herman Palmgren (då vice härads­ hövding, slutl. regeringsråd), att han »för närvarande sysslar med förberedelserna till utgifvande af följande ur nationens samlingar: 1 Bland Hægermarcks efterlämnade papper förefinnes ett folioark ’Anmärk­ ningar vid Knut Barrs Olof Broman’, innehållande ett betydande antal påpekan­ den av felläsningar och missuppfattningar m. m. hos Barr, delvis av rätt grave­ rande natur.