Sida 946 i originalet

946 Efterskrift. sonen detta år på hösten intogs i läroverket. Karl Hægermarck har fått försörjningsplikter och måst tänka på att få ett betalt arbete. Han er­ höll också anställning som bokhållare och kassör vid Upsala Industri­ förenings Snickerifabrik — man tar knappast miste, om man antar, att detta skett under godsägaren Liljedahl d. ä:s medverkan. Hösten 1886 tycks den Hægermarckska familjen ha fått sin bostad i Liljedahls fas­ tighet (Kungsgat. 63), där den sedan länge blev bofast. Antagligen bör det ha känts rätt bittert för Karl Hægermarck att tre terminer före studentexamen nödgas lämna läroverket. Men det är att märka att det väl var skolgången som avbröts, icke studierna. Dessa senare mäktade han med sin håg och sin flit hålla uppe på egen hand vid sidan av kontorsarbetet. Och självstudierna, som åtminstone vid slutspurten tyckas ha understötts av en preparandskurs ledd av dåvar. docenten, sedermera rektor N. Lindskog, samt av lektioner för sådana kapaciteter som dåv. docenten, sedermera latinprofessorn Per Persson och dåv. fil. lic., senare rektorn A. Nordfeldt m. fl., skötte han med sådan drift, att han i dec. 1889 kunde som privatist avlägga studentexamen vid Norra latinläroverket i Stockholm — onekligen en aktningsvärd presta­ tion. Från jan. 1890 till och med april 1891 tjänstgjorde han i Akade­ miska bokhandeln, en anställning som nog tilltalade honom men som han snart nog lämnade, då han från 1 maj 1891 erbjöds en förmån­ ligare befattning som bokhållare vid Sprithandelsbolaget, där hans fa- derlige vän Liljedahl då var kassadirektör för att från 1900 bli verk­ ställande direktör. Hægermarck avancerade i sin tur till kamrer inom bolaget i januari 1895 och kvarstod i denna charge till pensionsåldern (1933 ?)-1 Såsom vorden liber studiosus lät Hægermarck 1892 inskriva sig vid universitetet och i Gestrike-Helsinge nation, och det ges tecken på att han åtminstone vårterminen 1893 följt den akademiska undervis­ ningen i nordiska språk. I nationen kom han att mycket snart intres­ sera sig för nationsbiblioteket och framför allt för Bromanssamlingen. I nationens år 1911 utgivna minnesskrift berättar d:r Karl Nord­ lund, hurusom Hægermarck 1896 eller 97 vid ett nationssamkväm höll 1 Det kan förtjäna nämnas, att den historik ’Sprithandelsbolaget i Upsala. 1855—1909’, som publicerades 1909 (80 s., 33 pl.), är utarbetad av Hægermarck enligt hans egen uppgift bl. a. i H. Palmgrens Matrikel (1912). Av andra källor framgår, att H. varit ivrigt verksam för spirituosahandelns modernisering i Up­ sala, vidare deltagit i förberedande utredning och planläggning för bolagets ny­ byggnad 1909 m. m.