Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
958
Efterskri ft.
diksvallstidningarna, och påföljande år samlades det åtskilliga anmäl
ningar och omnämnanden, som kommit det utgivna verket till del
— flertalet av en mycket erkännsam natur — i ett elegant litet häfte,
’Testimonia om Olof Bromans Glysisvallur’, som utsändes genom kom
mitténs försorg.
Det behöver ju icke sägas, att den möjlighet till fortsatt tryckning,
som skapats genom den berörda förbättringen i ekonomiskt avseende,
av redaktionskommittén utnyttjades efter bästa förstånd och samvete:
under åren 1917—20 lämnade 7 häften (H. 7—13) tryckpressen, därav
3 under 1917, och sedan följde i något långsammare tempo H. 14 1921
och H. 15 1922, alltså tillsammans 720 sidor i denna etapp. Prissteg
ringen på tryck och papper hade emellertid nu starkt börjat göra sig
gällande: 700 kr.-stadiet pr häfte lät sig icke längre vidhållas: H. 10
kostade nära nog det dubbla (1 379 kr.), och med H. 11 nalkades man
rent av en tredubbling (2050 kr.) osv. Detta hade givetvis till följd
att de disponibla medlen ingalunda förslogo i den utsträckning man
tidigare räknat med — detta ej ens, trots att den förutnämnde mece
naten 1921 utökade sina bidrag till mer än det dubbla. Detta kom med
andra ord att innebära att på den ur tryckningssynpunkt relativt livliga
tid, som nyss berörts (1917—22), kom att följa en stagnationsperiod,
som omfattade en väsentlig del av 1920-talet. Hægermarck arbetade
dock oförtrutet vidare med sin kopiering av handskriften och sin insam
ling av material för en blivande kommentar, men för att få tryckningen
åter i gång krävdes det nya tag.
Den 15 maj 1925 hade nationen inviterat äldre landsmän till en
vårlig sammankomst, som fick ett festligt förlopp (med bl. a. middag
på Flustret) och rönte stor anslutning med många prominenta gestal
ter. På nationssalen, där man först sammanträdde, dryftades varjehanda
spörsmål, däribland Glysisvallur-editionen, som fördes på tal av kom
mittéledamoten Grape. Därvid inskärptes med eftertryck, vilket stor
artat och oegennyttigt arbete Hægermarck utfört, och med kraft gjordes
det gällande, att nationen måste känna det som en hederssak att före
taget, nu så långt framskridet med 1 200 sidor publicerade, kunde föras
till ett lyckligt slut. Olika möjligheter övervägdes, och som ett omedel
bart resultat uppnåddes att en rad äldre landsmän förklarade sig villiga
att lösa de kommande häftena 16—30 med 5 kr. pr styck ; några inbe
talningar för hela sviten gjordes till och med i förskott. I visst sam
manhang med detta torde man också ha att se det faktum, att påföljande
vår (juni 1926) en särskild finansieringskommitté bildades under hand