Sida 957 i originalet

Efterskrift. 957 utsände Hægermarck i eget namn ett nytt upprop, daterat febr. 1917 och betitlat ’Ett godt handtag’. Häri har totalkostnaden beräknats till 43 000 kr. och inkomsten av 250 subskriberade exemplar till 15 000 kr., vilket skulle innebära att det belopp, som ytterligare skulle erfordras genom anslag och ökad subskription, komme att stiga till icke mindre än 28 000 kr. En tablå över ställningen efter utgivande av H. 1—6 gav bl. a. vid handen, att tryckningskostnaderna (inklus. klichéer) utgjort 4 385 kr., under det att det på försäljning ditintills influtna beloppet stannat vid i runt tal 2 750 kr. Bland passiva märktes lån av nationen i 040 kr. och lån av Hægermarck 665 kr. Men uppropet innehåller dock också ett i hög grad hugnesamt budskap, som ställer den allt annat än lysande situationen i en betydligt gynnsammare dager; det lyder näm­ ligen: »Af enskild person har förbindelse lämnats att under hvart och ett af åren 1917» 1918 och 1919 inbetala 2 000 kronor att användas för tryckningskostnader för Häft. 8 och följande.»1 Namnet på den behjär- tade man, som här ingripit i ett kritiskt läge på ett sätt som nära nog får betecknas som en räddningsaktion, förblev länge enligt hans egen önskan okänt. Men i längden lät det sig icke fördöljas — så mycket mindre som den generösa hjälpen kom att utsträckas utöver den först angivna tiden — att bakom den anonyma aktionen stod ingen annan än civilingenjören och godsägaren Arthur Liljedahl, Hægermarcks goda vän från barndomsåren. Att han blev företagets förste och med åren även störste mecenat må icke förglömmas. Och det säger sig självt att nationen betygade sin tacksamhet i den form som står den till buds, genom att i februari 1921 kalla honom till sin hedersledamot. Från det nyss behandlade året 1917 kan ytterligare nämnas, att kommittén i propagandasyfte även utsände ett tryckt 8-sidigt häfte, innehållande en förteckning över ’Innehållet i Prosten Bromans Glysis- vallur’, varjämte en förutvarande landsman, redaktör Olov Lundgren i Svenska Dagbladet (29 juli 1917) skrev en stor och mycket originell artikel om editionen, illustrerad med porträtt av Hægermarck och av­ bildning av en pappersstämpel från Östanå pappersbruk i Helsingland.2 Samma år i april kunde för övrigt annoteras en gåva på 500 kr. från Holma-Helsinglands Linspinneri- och Väfveri-AB i Forssa genom dess chef disponent Axel Leman. Agitationen fortsattes efter skilda linjer: den outtröttlige Hægermarck skrev sålunda själv 1919 en recension ’En märklig hälsingebeskrivning’ som understreckare i någon av Hu- 1 I uppropet hade meddelats att H. 7 och 8 voro under tryckning. 2 I underskriften betecknad som ’Hälsinglands gamla vapen’(!).