Sida 960 i originalet

960 Efterskrift. o. Iikn., som beröra Broman och hans verksamhet. År 1921 skrev Nils Ahnlund den 21 maj i Sv. Dagbladet en understreckare om »Niful- heim å Glysisvallur», dvs. om Bromans skildring av ryssarnas härj­ ningar på Norrlandskusten 1721, vilken av Hægermarck antagits vara förlorad men av Ahnlund återfunnits i Skoklostersamlingen i Riks­ arkivet. En koncentrerad levnadsteckning av Broman, författad av A. Grape, publicerades i Sv. biografiskt lexikon, Bd 6 (i925—2^) och utgick även i särtryck (10 s.). En avhandling av lektor A. Vestlund om ’Hälsingska dialektdrag i Olof Bromans Glysisvallur' ingick i Hu­ diksvalls läroverks årsredogörelse 1930 och föreligger även separat (21 s.). Att Bromans minne särskilt i den stad, där han levde och verkade, Hudiksvall, framemot 1920-talets slut gjorts långt mera levande än tidigare varit fallet visade sig tydligt nog på flera sätt. Till 250-års- minnet av hans födelse utgav sålunda Hudiksvallsposten i november 1926 ett festnummer med Bromans porträtt och flera uppsatser om hans liv och verksamhet.1 Och påföljande år (juni 1927) utfärdades en väd­ jan om insamling av medel för åstadkommande av en porträttbyst av Broman å en offentlig plats i Hudiksvall, vilket upprop undertecknades — förutom av en mängd framstående personer i länet och staden — av nationen, ävensom av Bromansforskarna Risberg, Barr och Hæger­ marck. Bysten restes 1932 vid stadens 350-års-jubileum och avtäcktes den 25 juni av regeringsrådet Palmgren. För att nu återknyta till frågan om verkets fortsatta utgivning så gjordes vid angivna tidpunkt (det senare 1920-talet) allt starkare den uppfattningen gällande, att tiden nu borde vara inne att för verkets slutförande få påräkna understöd av allmänna medel — de 15 häftena (= 75 tryckark) hade ju åstadkommits utan ett öres bidrag från offent­ ligt håll. Vid denna tidpunkt satte man i thy fall allmänt sin lit till de s. k. lotterimedlen, som närmast sorterade under Handelsdepartementet, och såtillvida tedde sig situationen särskilt gynnsam, som den höga Chargen som handelsminister uppbars av landsmannen Vilhelm Lund­ vik, vartill kom att även landshövding Lübeck tillhörde regeringen (som socialminister). En skickligt avfattad och kraftigt motiverad in- 1 Ytterligare litteratur från denna tid om Broman (uppsatser av E. Fall­ gren m. fl.) förtecknas av A. Forsbom, Litteratur om Hälsingland (Hudiksvall 1940), s. 33 f. Därav är G. Hellströms viktiga bidrag (1938) berört här ovan s. 944 not 2. Från en senare tid (än Forsboms bok) kan erinras om Albert Vik­ stens lilla skiss ’Olof Broman’ i den av honom utgivna hembygdsboken ’Hälsing­ land’ (Upps. 1944), s. 326 ff.