Sida 961 i originalet

Efterskrift. 961 laga utarbetades på finansieringskommitténs uppdrag av Dag Ström­ bäck undergick någon överarbetning och försågs med vederbörliga bi­ lagor samt ingavs i sept. 1929 till Kungl. Maj :t, sedan den godtagits av nationen och underskrivits av inspektor (prof. Otto von Friesen), skattmästaren (fil. lic. Ferdinand Nilsson) och kuratorerna (hrr Sten Wahlund, Hans Erik Westberg och Verner Sahlström), ävensom av redaktionskommitténs ledamöter. Det skulle föra för långt att närmare ingå på den utförliga, övertygande motiveringen och på de kostnadsberäkningar som framlades — dessa utmynnade i en slut­ summa på 25 000 kr. såsom erforderlig, vilken därtill betecknades som ett minimibelopp. På Departementschefens goda vilja behövde man givetvis icke ett ögonblick tvivla, men redan från början gjorde han oförbehållsamt klart, att han tyvärr måste anse utsikterna för framgång ganska ringa, detta på den grund att medlen ifråga i så hög grad redan vore fast­ låsta vid understöd dels till de orkesterföreningar, som vid denna tid startats i olika städer, dels och icke minst till landets provinsmuseer och hembygdsgårdar. Tydligen var det väl också omtanken om dessa senare institutioner, som dikterade K. Vitterhetsakademiens inställning, när den med anledning av remiss hade att yttra sig över nationens fram­ ställning. Akademiens uttalande hade nämligen enligt protokoll av den 5 nov. 1929 (§ 218) följande lydelse: »Ak [ademien] underskattar icke värdet av detta betydande utgivnings- arbete, men förmenar sig med hänsyn till övriga medsökande, vilkas arbets­ program tillgodose rent kulturminnesvårdande syften, icke kunna åtminstone för närvarande tillstyrka tilldelning av lotterimedel för ett ändamål av ifrågavarande art.» Efter detta utlåtande kunde utgången givetvis icke bli mer än en: avslag. Det behöver icke sägas, att besvikelsen var stor och allmän. Särskilt grämde det Inspektor, att han ej fått tillfälle att såsom medlem av Vitterhetsakademien slå ett slag för den sak, som låg honom så varmt om hjärtat. Hos regeringsrådet Palmgren framkallade utgången en reaktion i den riktningen, att han, som redan tidigare åtagit sig kostnaden för det nu 1929 utgivna H. 16, förklarade sig villig att under de närmaste åren lämna bidrag (à 1 000 kr.) till ytterligare 3 häften. Och till yttermera visso hade han satt sig i förbindelse med en annan landsman, generalmajoren Erik Söderhielm, vilken 1890—93 som ung underlöjtnant vid Helsinge regemente studerat i Uppsala och av­ lagt fil. kand.-examen, och föreslagit honom att likaledes i samma skala Glysisvallur III öl