Sida 965 i originalet

Efterskrift. 965 Högberg, dess sedan långliga tider adjungerade ledamot professor Dag Strömbäck samt med förste arkivarien d:r Folke Hedblom, som väl­ villigt åtagit sig att inträda som distributör m. m. Utgivningen igångsat­ tes och bedrevs i fortsättningen ganska jämnt. Så trycktes åren 1947— 49 7 häften, H. 23—29, och med det sistnämnda häftet färdigställdes Del i av verket, som därmed äntligen kunde inbindas. Därefter beredde man sig att — med uppgivandet av publiceringsformen med häften, som om­ växlande fördelade sig på de olika delarna — fullfölja Del 2. Härvid mötte emellertid ett hinder av helt opåräknad natur. Det verk av Bro­ man, som här var avsett att publiceras, utgjordes av hans s. k. Ættqvist — vars rätta namn så småningom konstaterades vara Ættqvisl — med andra ord hans stamtavlor över ett antal Helsingesläkter. Vid tryck­ ningen av detta arbete, som utfördes 1950—51 och kom att utgöra Häf­ tena 30—33, framstod det under arbetets gång allt påtagligare, att det­ samma icke lämpligen kunde publiceras utan att omedelbart förses med en kommentar. Ehuru det i betraktande av de stora svårigheter, som måste ha mött författaren, får räknas som en beaktansvärd prestation, bär det rätt tydliga spår av att många uppgifter erhållits i andra hand, ävensom av andra onöj aktigheter. Och en konfrontation med vår tids rika biografiska och genealogiska litteratur har befunnits icke blott välgö­ rande utan rent av nödvändig. Se härom närmare de skäl, som utveck­ lats ovan D. 2, s. 884 f. Då denna kommentar emellertid innebar en ej förutsedd utökning av det tidigare uppgjorda utgivningsprogrammet, befanns det skäligt att söka utverka ett tryckningsbidrag från någon för ämnet intresserad mecenat. En hänvändelse i detta syfte till natio­ nens hedersledamot apotekaren Sven Brun, Hudiksvall, resulterade också pr omgående i ett älskvärt jakande svar med bifogad check. Av hänsyn till den livliga person- och släkthistoriska forskningen i vårt land, men även med tanke på möjligheten av en extra inkomst togs en liten särtrycksupplaga (100 ex.) av Ættqvisl med kommentar. Utarbetandet av kommentaren, som kom att omfatta hela 2 häften (satta i petitstil), kunde givetvis icke undgå att förlänga utgivnings­ tiden, men i juni 1953 förelåg Glysisvallur Del 2 fullbordad med Häft. 35 som sluthäfte. Del 3 åter befanns. jämförelsevis långt framförd med 9 häften tryckta redan under Hægermarcks tid och därtill ett io:de 1947 (H. texter, anses högeligen diskutabel, detta i all synnerhet när häftesföljden göres växlande på 3 olika volymer.