Sida 964 i originalet

964 Efterskrift. utomordentlig, ja man kan gott säga fullkomligt avgörande betydelse detta faktum hade för utgivningsföretaget. Det innebar ju visserligen icke någon som hälst garanti, men dock onekligen en mycket hög grad av sannolikhet för att ett arbete, som nu på ett så långt framskridet stadium tilldelats understöd, ej skulle i fortsättningen lämnas i sticket utan hjälpas fram till en lycklig fullbordan. Det tedde sig vidare som ett senkommet erkännande, särskilt för den man, som en gång i tiden tagit initiativet till editionen och sedermera under 35 års tid med en hän­ givenhet och trofasthet utan gräns gjort den och hela den ämnessfär, som däri behandlades, till sitt stora livsintresse. Också gladdes Hæger- marck varmt åt denna så att säga nya giv, ehuru det endast förunnades honom att se en ringa del av resultaten därav. Hans hälsa var bruten, vistelsen i huvudstaden blev för påfrestande för hans hjärta, varför han från den 1 april 1946 överflyttade till en ung frändefamilj bosatt i Hjortsta i Hög socken nära Hudiksvall.1 Här hoppades han att bli befriad från ålderskrämporna, så att han kunde »hugga i med Glysis- vallur närmast korrekturläsningen och insamling av material för en kommentar, som ju får bliva en senare fråga». Den 24 augusti medde­ lade han medredaktören, att han sänt manuskript till 4 nya häften till tryckeriet, men en vecka senare, den 31 aug. slocknade hans livslåga. Att han skulle få sluta sina dagar i sin kära födelseprovins ingick nog i hans beräkningar. Redaktionsarbetet övertogs nu helt av medredaktören Grape — dock väl att märka alltjämt i huvudsak på grundvalen av Hægermarcks tryckmanuskript. En revision av utgivningsprogrammet, delvis disku­ terad redan med Hægermarck och innebärande en strängare sovring av materialet, ansågs betingad redan med hänsyn till understödet av all­ männa medel2 ; den genomfördes i samråd med kommitténs ledamot 1 Denna flyttning blev såtillvida ödesdiger, som det visat sig att en hel del papper (räkenskaper, brev ni. m.), som senare förgäves eftersökts i hans hand­ skriftliga kvarlåtenskap, med all sannolikhet vid detta tillfälle försvunnit. Att detta i hög grad försvårat tillkomsten av den här föreliggande redogörelsen och gjort, att denna blivit på vissa punkter mindre exakt, torde säga sig självt. 2 Den nödvändiggjordes för övrigt redan av hänsyn till att de avsedda tre banden icke skulle bli alltför ohanterliga ; ifråga om upplagan på bättre papper måste ändock en klyvning av varje del (i A och B) genomföras. — En förenk­ ling, som ävenledes vidtogs, var slopandet av text på omslagen. Hægermarck hade å omslagens s. 2—4 regelbundet avtryckt varjehanda notiser, småuppsatser, doku­ menter m. m. rörande Helsingland, ofta nog rätt så intressanta. Men själva publi­ kationsformen måste, med hänsyn till svårigheten att återfinna och citera dylika