Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.
Up Bergsjö kyrkoarkiv. 1.
Den förhärjande eldsvåda som 1842 öfvergick Bergsjö kyrka Iem-
nade lyckligtvis dess böcker och handlingar oskadda. Arkivet, som är
särdeles väl bibehållet, omfattar räkenskaper från 1682 (en längd öfver
gåfvor till kyrkan finnes redan från 1628), Visitationsprotokoll från 1690,
sockenstämmoprotokoll från 1710, förteckning på födda och döda från
1682 samt samlingar af dokument rörande kyrkan från 1673 och rö
rande socknen från midten af 1700-talet. Särskildt de äldre visita
tions- och stämmoprotokollen öfverflöda på tidsmålande smådrag och äro
skrifna i denna kraftigt personliga stil med framhäfvande af de uppträ
dandes ordasätt och åthäfvor, som kommer läsaren att känna sig som
åskådare af själfva händelserna; de behandla naturligtvis mestadels sock
nens egna angelägenheter, men vore dock väl värda att åtminstone i ut
drag framläggas i tryck. I dessa trakter funnos utom den ej så litet egen
sinniga svenska befolkningen äfven inflyttade finnar i skogsbygden och lapp
familjer, som åtminstone tidtals här voro bofasta; man finner därför också
åtskilliga nationella lynnesdrag som torde vara af intresse äfven för ut
socknes folk.
Rätt betecknande är historien om huru kyrkoherden Hans Hazelius
1733 fick församlingen att utvidga kyrkan. På en stämma som utlystes för
ändamålet infann sig ingen enda af bönderna. Det såg därför rätt mörkt
ut; men H. gaf sig ej så lätt. På nästa husförhör lyckades han öfver-
tala de närvarande att ansluta sig till hans mening, och så vidare på
samma sätt by efter by. Endast två byar visade sig motspänstiga; nu
hade han emellertid majoriteten klar på nästa stämma, där sockenborna
åtogo sig att framskaffa materialier, hvarjämte byggmästare blef vidtalad ;
nu gick det också undan med körningarne; äfven bönderna i de mot-
sträfviga byarne levererade sin andel, »mera och icke mindre än de an
dra» säger H. triumferande i sin protokollerade byggnadshistorik. Snart
lade sig dock hänförelsen; på en ny stämma väcktes förslag att slopa
det en gång fattade beslutet, men H. hade varit dem för slug; han kunde
nu också nöja sig med att påpeka, att sakristian redan var rifven så att
det fanns ett stort gapande hål i östra gafveln; där fanns ingen åter
vändo. Efter. 60 år var emellertid kyrkan åter för liten;, man företog
sig därför att bygga en ny — rundt omkring den gamla, i hvilken guds
tjänsten förrättades ända tills det blef för mörkt genom de nya ytter-
murarne; först då refs gamla kyrkan.
1690 höll ärkebiskop Svebilius visitation i Bergsjö. Pastor bekla
gade sig öfver några finnar i Hassela, som ofta försummade Guds ords
hörande. Samma personer förekallades och med någon stortalighet och