Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
Sveriges mynt 1718—1740.
Myntväsendet i Sverige företedde tidigare stora växlingar i värdet päi
de olika myntslagen och i deras förhållande till hvarandra, beroende dels
på myntförsämring och dels på allmänna ekonomiska orsaker. För tidem
1718—1740, under hvilken period prosten Bromans flesta skrifter sågo
digen, torde följande tabell gifva tämligen säkra värden i nutida mynt:
1 Riksdaler (=3 dir S:mt = 9 dir K:mt)......................4 kronor
1 Daler Silfvermynt (=3 dir K:mt)................................. 1 kr. 33 öre
1 Öre
»
..................................................ungef. 4 Ve öre
1 Daler Kopparmynt ( = 4 Mark = 32 öre = 768 penningar) ungef.
44 öre
1 Mark
»
(= 8 öre)............................................ »
11 »
1 Öre
»
(=3 örtugar = 24 penningar) . . » 1 1Zs »
1 Örtug
»
............................................................»
1/2 »
1 Penning »
............................................................ »
i/ir »
1 Carolin (år 1716 —1718 = 25 öre S:mt)......................» 1kr. 04 »
1
»
(före 1716 och efter 1718 = 16 öre S:mt)
»
66 »
Mynttecknen (»Karl den XIl’s nödmynt») voro kopparslantar af 1
öre K:mts storlek, men de skulle gälla för 1 daler silfvermynt; de voro»
således närmast jämförliga med våra banksedlar.
Vid jämförelse af dåtida och nuvarande varupriser har man likväll
att taga i betraktande äfven myntvärdets fall och prisändringar som upp
stått genom lättade kommunikationer och afsättningsmöjligheter ; t. ex..
1 tunna råg (à 63 kannor) kostade enligt Broman normalt 18 daler K:mtt
= 7 kr. 92 öre, hvilket efter 1,6 hektoliter på tunnan gör kr. 4:95 pr
h.liter, men efter medelmarkegångspriset 1903—1912 kr. 9: 99; 1
tunna korn skulle efter samma beräkningssätt kosta kr. 4: 40 pr h.liter
(1903— 1912 kr. 8:07) — 1 \M sommarsmör kostade 7 daler K:mt,
= kr. 3: 08, hvilket à 8 Vs kgm på ett LU motsvarar 36 öre pr kgm
(1903—1912 kr. 1:86). — På i orten numera sällan eller aldrig före
kommande varor har priset naturligtvis stegrats ännu mer; t. ex. en;
björnhud à 24 daler K:mt = kr. 10: 56 och än mera ett bäfverskinn 3
daler K:mt = kr. 1:33 hafva naturligtvis nu ett mångdubbelt högre pris..
Dateringen I Glysisvallur
hänför sig till den Julianska tideräkningen (gamla stilen), hvilken under
1700-talet i regel var 11 dagar efter den nuanvända Gregorianska (nya
stilen), som först 1753 infördes i Sverige.
»Går rågen i ax i Ers-mäss, så är han mogen i Ols-mäss» skulle
nu motsvaras af 29 maj och 9 september. Sommarsolståndet inträffade
11 juni. Midsommardagen motsvarar vår 5 juli, juldagen vår 5 januari.
— Järn-nätterna 28—30 juli böra nu infalla 8, 9, 10 augusti 0. s. v.
Detta esomoftast obeaktade förhållande tör till en del kunna förklara
huru det kommer sig att gamla märken icke stå längre.
Tredje delens 2:a häfte kommer att innehålla: Häbbren; Sädens
tröskning; Mjöl, gryn, malt och bakning; barkbröd; Brygd; Spinnande
och väfvande; Tegel och tjära; Får, getter, hundar, hästar och höns.
Upsala, Edv. Berlings Boktryckeri, 1912.
GÖTEBORGS
STADSBtB^iU IEf