1001 / 1095

Den föregående texten har här blivit bruten, kanske snarast genom att något parti vid Bromans renskrivning blivit överhoppat. Den dam, som var gift med 1:o rådman P. Ödman, respektive 2:o kyrkoherde A. Bornander, har icke blivit nämnd av Broman. Hon hette emellertid Elisabet Lander. Men inplaceringen här av hennes båda män förefaller onekligen något omotiverad. Det enda sammanhang, som i detta parti för närvarande kan skönjas, torde vara det, att Margareta Schröders enda barn med Johannes Trogelius, dottern Anna Maria — vars namn Broman ej känt eller i varje fall utelämnat (insatt av redaktionen s. 835, r. 1 nedifrån) — i sitt andra gifte var förenad med den här s. 836, r. 3 ff. nämnde prosten och kyrkoherden i Tanum (Bohuslän) Johan Ödman (Oedman), som ju var son till den förutnämnde rådman P. Ödman och Elisabet Lander; han är kanske mest känd för sitt arbete Chorographia Bahusiensis (1746; se om honom närmare Skarstedt, anförda arbete, s. 547 ff.). Men varför Broman här upptagit också hans syskon och hur han i övrigt tänkt sig sammanhanget förblir alltjämt något dunkelt. Ytterligare tilltrasslade är hans uppgifter såtillvida, som den dam, som (r. 7) upptas såsom gift med kapten Arrhén (Claes A., f. 1687, d. 1771, kapten vid Bohus dragonregemente) tydligen icke var dotter till rådman Ödman, utan hette Anna Elisabet Bornander (se Örnberg, Årg. 4 (1888), s. 26) och alltså var dotter till Ödmans successor matrimonii. S. 836, r. 12 ff. Om biskop H. Schröder (f. 1676) se B. Olsson, Kalmar stifts herdaminnen, I, s. 56–65. S. 836, r. 21 ff. Om biskop D. Norlindh (f. 1662, d. 1728) se Hagström, Strängnäs stifts herdaminnen, 1, s. 127–132. Den nämnde sonen hette Karl. S. 836, r. 11 nedifrån. Om Sophia Norlindh och hennes make Matthias Steuch se nedan s. 876 med kommentar. S. 846, r. 17 f. Om Wilhelm Grubb (f. 1673, d. 1739) se herdaminnen, D. 2, s. 46; om hans familjeförhållanden se utförligare ovan s. 626 ff. S. 849, r. 5. I Anna Persdotters födelseår 1659 är de två sista siffrorna halvt utplånade, men någon ändring har ej fullföljts. S. 851, r. 3 nedifrån ff. På tal om Bromans svärfader Jonas Elg bör nämnas, att uppgiften om dennes svärfar Jacob Tunerius såsom komminister i Katarina församling i Stockholm upptogs på sin tid av J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. 40, men dess riktighet sattes starkt i fråga av den främste kännaren av Stockholms prästerskaps personhistoria, arkivarien G. Hellström, som i en recension av Nordlunds arbete (i Personhistorisk tidskrift, Årg. 35, 1934, s. 252–254) påpekade dels att någon komminister med detta eller liknande namn dittills ej vore känd, dels att komministerlängden ej heller gåve plats för någon dylik. När samme författare några år senare fick anledning att sysselsätta sig med Bromans familjeförhållanden (i nämnda tidskrift, Årg. 39, 1938, s. 124–127), återkom han till detta spörsmål och påvisade, att det tydligen måste vara fråga om skolmästaren i Katarina skola Jacob Tonnerus eller Tunnerus. Denne, som ursprungligen hette Jacob Bertilsson, var född i Stockholm 1633 som son till en tunnbindare, och efter dennes yrke valde han sitt namn under sin tid i Uppsala, där han blev student 1652 och prästvigdes 1660. Åren 1661–63 var han lärare i Katarina skola — se härom även C. Björling, Katarina skola (Stockholm 1913), s. 32 ff. — och som prästvigd har han då säkerligen anlitats som predikobiträde på ett sätt, som ingivit dottern, Brita Tuneria, föreställningen, att han innehaft komministertjänst. Själv blev Tonnerus icke gammal; det finns anledning anta, att