1049 / 1095

Helsingica. Anmärkningar över Arbrå Församling uti Hälsinglands Södra Kontrakt. (Forts.) §: 21: Jordmånen är åtskillig, dock merendels någorlunda god, så att här växer råg, korn, havre, gråärter och lin. Men hålles före att vete, vitärter och hampa icke skall gärna hinna till mognad, vilket jag därhän lämnar, såvida jag funnit vederpelet. §: 22: Järnmalm lärer och otvivelaktigt finnas i det stora Åsberget, vilket den svarte tunga sand, som tages nedanför vid sjöstranden, intygar: Där han icke något ädlare i sig förborgar. Samma sand brukas till skur- och strösand. §: 23: Mineralvatten finns vid en by, som kallas Flusta, uti en sandbacke, varest en källa med klart vatten ända upp utur sanden springer; dess lopp är sommar och vinter lika, och har jag ingen den ringaste ohyra däruti funnit, men väl dess smak ofta förändrad. Om det kan stå alla prov som en rätt surbrunn, är icke än försökt, men av många förnäma har jag hört det mycket berömmas. §: 24: Med sina gränser sträcker sig denna socknen på södra sidan emot Bollnäs, på den västra emot Alfta. På den norra sidan emot Järvsö, Delsbo och Forsa. På den östra sidan till Njutånger och Enånger. Antingen sydost till Trönö såsom och till Rengsjö. Detta vore korten om församlingen Arbrå. Anteckning över annexan till Arbrå nu förtiden Undersvik kallad. §: 1: Undersvik berättas av sjön Orsjön tillförene haft sitt namn, genom vilken Ljusnanälv flyter, och skulle således socknen blivit nämnd Orsjöviken. Andre ville derivera socknens namn av de krokar och vikar som i berörde sjö äro, till ett stort antal, och tyckas ifrån själva älven, liksom örat ifrån huvudet något skilda och söndrade. §: 2: Men om man vill tänka tillbaka på det som tillförne skrivet är uti §: 2: över Arbrå varest Orus eller Ore omtalas, den och kallades eljest Arver, Arvar, Oddur: så tycks det sig ej så illa rimma, om man sade att denna socknen såväl som den förra av honom fått sitt namn: ty skulle Arbrå av Arver vara kallad Arverå, varför kan och icke Undersvik av Ore varit nämnd Oresvik? Emedan hela socknen som jämte älven sig sträcker, är vid vikar belägen. §: 3: Man har uti Arbrå församlings anmärkning §: 3: 4: et 10: något omtalt enstakade gården Arvik eller Arvik och det steniga grundet mitt för kyrkan beläget, vilket steniga grund såväl som andra, som loc. cit. skönjas kan, efter åtskilliga socknars dialekter, har, mar, mahl, ar och or kallade varda. Är nu Arbrå av berörde stenar sitt namn givet, så kan man icke utan skäl sluta, att Oresvik av sten-or sitt namn fått, emedan jämväl därstädes en sådan sten-ar eller or ovanför kyrkan strax, sig långt uti älven sträcker. Om man och skulle tänka att denna socknen i äldsta tider jämväl kallades Undersvik, så vet jag icke vad raison man därtill särdeles hava kan, emedan hon icke är belägen under eller nedanför huvud-