1050 / 1095

Kyrkan Arberåd, icke eller nedanför Trönö som tillförne sägs ha dess huvudkyrka varit; utan ovanför. Vill man ock deriverat av under miraculum, så tror jag näppeligen att här lär finnas större sällsamheter än annorstädes, såvida man det kunnat utforska och utleta. Man kan väl icke neka att hon Anno 1589 och 1592 kallades Undersvik och Unnarsvik, som ses kan infra § 16 et 17. Men hög orsak har man att tvivla om de som den tiden levde behållit första namnet oförkränkt. Man vill anföra några exempel huru de i åtskilliga socknar folks namn i vår tid jämväl förbyta. Jonas kallas på somliga ställen Jomke, Jumpa och Juga. Olof, Olle och Ula. Nils, Nisse. Karen, Kassa, Kajsa. Brita, Bölla, Borsta. Margreta, Magga, och mera dylikt. Så kallas ock Bjuråker socken Björåker och av sina egna inbyggare Beråker. När nu dessa och andra oräkneliga ord lidit sådan förkränkelse, vad under är då att Oresvik är först förbytt i Unnarsvik och sedan i Undersvik? § 5. Kyrkans ålder kan man icke veta, men det kan man se att hon är tillbyggd vid pass 1/5 del på västra ändan; därom fordom varit en sten under altarskynket som utvisat årtalet med vad mera, vilken sten nu icke igenfinnas kan, utan dess kvarblevna inhuggna rum allenast. Själva tillskötningen synes, såsom och gamla kyrkodörren därest dörrhakarna ännu sitta. § 6. Bägge klockorna äro gjutna år 1577, Pastore Plurimum Reverendo Domino Remberto Nicolai. Comministro Reverendo Domino Evano Nicolai. § 7. Socknens ålder är oviss: dock berättas att 4 stycken bönder först begynt där vistas. Den första kallades Simon, och haver av honom byn Sime sitt namn, emedan han börjat röja ifrån Simeå sjön ända utför ån, vilken genom berörda by Sime framlöper och sig uti stora älven exonererar. Den andre är Bo uti Bogården, vilket nu är en vret uti Löfvik. Den tredje är Spjuten i Spjutbo, han haver bott ovanför kyrkan i täkterna. Den fjärde Tälle i Tälby. Dessa skola, förrän kyrkan byggdes, hava legat till Trönö, och varit mycket förmögna, så att förutan annat, de ock in uti spiknåden ovanpå bästa hovarna satt silverzirater, nämligen skallrande ringar, i synnerhet då de farit till kyrkan, eller i brudfärd. § 8. Socknens situation vore icke oangenäm, emedan byarna äro belägna på vackra åkrar, bredvid den förbiflytande älven Ljusnan, där icke de stora och svarta bergen dem resandom och vid sådana klippor ovanom syntes fasliga. § 9. Byarnas namn äro följande: 1. Sime. 2. Djupe. 3. Kyrkbyn. 4. Löfvik. 5. Offerberg. 6. Tälby. 7. Gussbo. NB: uti skatteboken underskriven i Undersviks sockenstuga Anno 1639 kallas Sime, Simeå. Offerberg, Berg. Djupe, Djupvik. Gussbo, Gussebo. Uti 1655 års kvarntullslängd kallas Tälby, Tilby. Kvarntullslängden är mantalslängden. § 10. Ibland bergen som ock i denna socknen till ett stort antal finnas, tillägnar man icke obilligt Offerberget, bredvid byn av samma namn beläget, första rummet, emedan det icke allenast är mycket högt och brant, utan ock för de stora klyftor, som synes likasom i vädret hänga fasligt. Av detta berg är för någon tid sedan ett stort stycke med dunder och dån nederramlat. Berättas ock delinquenter i hedendomen måst på knä krypa till roten av detta berg och sina offer framte, varadan det ock Offerberg kallat är. Därnäst ihågkommes ock billigt Degerås, ett stort berg etc.