113 / 1095

Kommne, och Kyrko-första, emedan prästen ropar, säger, refererar, ifrån Skobertårtan till femte. Apostel, gr: ἀπόστολος, lat: Apostolus, legatus, missus, etc. Se Lex: Gr: et Minterts, in h. v. Bemärker ett utsänder ifrån någon till någon; se Dieter: Illust: N. T. Leigs Christ: Sacr. Quenstedts Antiqu: Bibl: lib: I: Cap: 2. p: 73. Svedb: Schib: Cap: 15. p: 224. [Supplement §: 1:] Begravning; se Grav, §: [7] Beläte, Bild, både målat och skuren; se tit: II. Lat: imago, effigies. Dan: Billede. Holl: Beeld. Messenius in Scond: Illust: tom: I, pag. 1, tager ordet av Baal, Bel och ätt: Bels-Ätt, Beli effigies f. progenies; se Speg: Gloss: Sv: G. p: 41. Bibel, gr: βιβλίον, lat: Biblia; liber, volumen, Sv: 450. Bibeltok; tages för den förnämsta bok eller själen uti en G. Skrift; se Suicer: Thess: Ec: Gr: ad h. v. Minterts Lexic: Gr. L. Vossius de Vitiis Serm: lib: I: Cap: 12. p: 51. Voss: Etym: lex: p: 70. Biskop, gr: ἐπίσκοπος, lat: Episcopus; Dan: Biskop; Germ: Bischoff; Ang: Bishop, bemärker uppsyningsman; Visitator, Inspector; se Lex: Graec: Suiceri, Pasoris, Schrevelii, Minterts, etc. Ordet i forna tider togs för ett ämbete och en uppsyningsman, uti vars ämbete en vara månne; Cicero kallar sig Episcopum orae Campaniae; lib: 7. Epist: ad Attic: se Suic: Thess: Eccl: p: 1178. Bingham: Antiq: Eccles: p: 27 och 249. I första de Christnas församlingar kallades alla präster eller lärare, biskopar; så att de tre namn som nämnas i Apost: Petri och Pauli skrifter, Episcopi, Presbyteri och Diaconi, betydde ensamma personen; se Dannhawferi, Hodosophia, p: m: 105. Men nu brukas ordet om dem, som hava uppsikt jämväl över ringare präster i stiftet. [Supplementum §: 2:] Biskop var vid början ett ämbetsnamn för alla präster eller lärare; dock till att förekomma allt missförstånd dem emellan, då alla ville vara lika rättshöga, begyntes allra först i Alexandrien, Seculo III, detta namnet att tillägnas de högre och förnämare präster; i synnerhet den värdigaste, som fick bifall och myndade Contrahere Presbyterium; såsom Cyprianus förmäler, Epist: XL. Icke efter högste Herren befallning; icke heller efter Apostlarnas skrifter, och första församlingssättningen; utan i förmåga av de bemäktiganden som ståndet sig emellan förenade; varom kan läsas Hieron: Comment: in Epist. ad Tit: Cap: 1. Salmasius de Princip: Papae, och flere; tagandes detta biskopsmynde sedermera så stora överhanden, så att det på sistone antog sig herraväldet både över läroståndet, som ock över det världsliga, samt hushålls-stånden; varom Auguftinus de...