149 / 1095

2. Huruvida ganska många psalmer är borttagna eller ändrade, både mer och mindre, i de senare tider, ifrån de första. 3. Huruvida många visor och sånger långt tillförene är vordna sjungna, för än de blevo gillade att införas uti kyrkopsalmböckerna; vilket mycket blev arbetat i Laurentii och Olai Petri tider, under Konung Gustaf I:s regemente; vilket och Calvör skriver om de saxiska församlingarna. 4. Huruvida dem emot många psalmer och sånger är utslutne utur åtskilliga böcker, som tillförene varit därsatte uti de gamlare editionerna. 5. Huruvida många dels latiniska (hela och hållna), dels blandade psalmer är vordna brukade i långa tider; men nu näst avlagda. 6. Huruvida nu den i dag brukeliga och gillade psalmboken, efter Konung Carl XI:s befallning, blev inrättad, med musikaliska noter utarbetad av Mathes. Profess. Harald Vallerius i Uppsala, 1693, överseedd och nödtorfteligen förbättrad av biskoparna 1695 i Stockholm, innehållandes 413 psalmer; men i den av Burchard tryckta, 1694, 17 stycken flera; som nu i denna nyesta och gillade uteslutne blevo; varvid det är att märka, att efter denna tiden, är och psalmerna med nummer för en var psalm utsatt; och därför tavlor i kyrkorna uppställda, på vilka sådana nummer fästas, att tillkänna giva vilka psalmer som komma att sjungas; varandes jag den förste här i Hälsingland, som detta först inrättade uti Rogsta kyrka. Pulpet, av lat. Pulpitum; som efter Martinii Lexicon är av Graec. πόλνπος, det Erotianus utför, βολβός, lat. Bulbus, pulpa, och bemärker ett ting, som står utom- och över det andra; se Vossii Lex. Etym. pag. 419. in Pulvinar. Ofta tages det för en liten bokstol, eller bänk på vilken böcker ligga; pulpitum Orchestrae, på samma sätt, som Greken Julius Pollux skriver lib. 4. Cap 19. Även Isidorus, lib. 18. Cap. 47. - se Vossii Etym. p. 519. in Theatrum. På andra språk lyder det lika; Hisp. Pulpito. Gall. Pulpitre. Pol. Pulpiet. Ang. Pulpit. Ital. Pulpito. Pyramider; Piramider, Pirminer, etc. Av Gr. ordet πυραμίς; lat. Pyramis; små torn, som vidast nedan, bliva allt smalare uppåt; se Ammian. Marcellin. lib. 22; lika som elden, som på Gr. heter: πῦρ; eller som Stephanus och Vossius häldre tyda, av πυρός, lat. triticum, Sv. korn; spannmål; därför att in uti de egyptiske pyramider förvarades spannmål. Dock så är den förre meningen sannolikare, det skapnaden utvisar. Dock är det att märka, att före år 1700, voro här i landet, pyramider i kyrkorna intet brukeliga; utan allenast frånkelt trä-gallerverk för orgel-läktaren; men nu sedermera nästan.