Sida

158 / 1095

Skannad sida 158 ur Glysisvallur
AI-städad text
145 [... och] pastorat, och veta; hvarest Pastophoria angå, är väl somliga som taga namnet av själva rummet, hvarest sockenbudstigen [sic!] förvarades, nämligen i sakristiet, som kallades ock Sacrarium, exedra, tabernaculum, thalamus; se Tit: IX: och Tit: I: Suppl: §: 5; hvar om kan läsas Dallæui Pastoph: lib: VI. Cap: VI: p: m: 757. ehuru väl min mening är själve med theras, som tagit her av, att Pastorn eller Prästen skulle föra eller bära sådan heligdoms tyg omkring åkrar och ängar även till sjuka personer; såsom tillförende berättat är. 3: Att uti mången stycke, sådant är än behållit, efter Reformationstiden, här i våra församlingar; såsom av prästlagarna och handböckerna, är att igenfinna; v. g. i forna tider skulle 1: Ren duk läggas på bordet, och ljus uptändas, när Prästen kom i sockenbud till den sjuka: Vilket än mäst öfligt är på landsbygden åtminstone till A. C: 1700. 2. Alla falla på knä, och i tysthet läsa över den sjuka; ja! jämväl när han upgivit andan. 3. Prästen skulle, om möjligt vore, ha kortat på sig. se Tit: VIII. N: II. och Tit: IX: början. 4. Giva den sjuka ljus i händerna, om det förhandena vore. 5. Intet mera bereda än som behövdes; med mera som av handböckerna; ifrån 1571, till året 1604; etc. utvisa; dock finnes någon ändring härutinnan vara skedd, när man jämför 1571: års handbok, som i Stockholm är tryckt, med den som förbättrades 1599, översedd 1604 och trycktes i Uppsala 1608; komandes nära in med den nu brukeliga av året 1693. Dock äro de märkel. alltsammans utvisande åtskillnad vara emellan Sockenbud eller de sjukas besök, och Herrens Nattvards utdelande åt dem sjukom; fast än månge, som jag har hört och sett, göra härutinnan liten eller ingen åtskillnad; utan i många delar hålla och göra ett med det gamla, v. g. 1. Meddela H. N. [Herrens Nattvard] åt dem sjukom, om än de i yttersta själatåget ligga; vilket de anhöriga högel. påstå. 2. Hålla och ställa H. N. för ett Viaticum eller vägapass; åtminstone de av gemenare hopen. 3. Döma dem mycket saliga, som uti sitt yttersta fått detta Viaticum, emot dem som dött utan Präst. 4. Resa i Sockenbud utan att meddela H. N. hålles snart sagt för intet, åtminstone onödigt. 5. Leva efter tydel. förordningen i handboken, att läsa eller fråga och göra allt vad där föreskrivet står; det sättes mästaredels å sido.