157 / 1095

§ 4. Och Sect. 12. Cap. I. Denna Sockenbudsfärd sändes 2 eller 3 dagar förut på hästar eller hästar, där magen på vilken hästfärden skulle ske, för att beredas honom och göra så säker både för fiender och spökerier. 5. Blevo förenämnde Sockenbudstyg burna kring om åkrar och ängar, att tillbringa god årsmån; 6. frambragte vid väderlek, åskvänder, etc., dem att förtaga och utsläcka; med mera som här intet införes. Vilka villfarelser våra store lärare Chemnitius, Gerhard, König, Meisnerus, Ostander, etc. etc. till intet gjorda; undrandes högeligen därpå; som det och är till att förundra, att desse allenast så stor blindhet skulle överfalla dem som Guds Ords det klara ljuset hade at åskåda, utan och huru Corqvetius sökte efter att försvara förenämnde 3 avdelningar av de synliga nattvardsdelarna; se här framanst. NS 6; där medelst att Judas Iscariot, vid första Herrans nattvards begående så gjorde; näml. delade brödet i 3 delar, av vilka han den 1: delen åt upp; den 2: gömde han vid sig till viaticum; och den 3: bar bort till de översta prästerna; havande de således en man att i det mål (att) efterfölja, vilken Christus själv kallade en djävul; Joh. 6: 70. E: Av detta som förmält är, och än mera kunde framföras, kan nogsamt finnas, näml. 1. Att de vigda bröd och viner bevarades så väl uti kyrkorna under prästernas disposition; som de till bön brukades under bön och ett förmår, till åtskilligt. 2. Att till deras förmår var nödigt ett ting, jämväl för den orsak, att icke möss och andra djur må skada sådana heligdomar; såsom Burchard Wormat: som levde A. C. 1000 eller tider omkring, uti lib. V. Cap. IX, ett Canon införde af Concil: Turonensi; som kallades Pyxis, dels och Ciborium, dels Pastophoria; till skapnaden rund; kallas än idag på svensko: Sockenbudstyg; av liten orsak, att uti denna Askarna förvaras bröd och vin, jämte de fårille eller tyg, salt och Paten; som tiger till brukas: se Tit. IX: om dessa ord, och Suppl: Tit. IX. §: 8. och 17; samt bönboken; när Prästen får bud att resa uti Socknen till de sjuka; även in uti Städerna, fast Staden ingen Socken kallas. Pyxis lärer denna Sockenbudstyg vara där av nämnder, att den som en rund Ask är gjord av buxo eller annat dylikt; se Lexic: in h. v. Ciborium därav, att sådant rundtyg var likt de Alexandr: äpplen, med lock övertäckt; såsom Dioscorides, Hesychius, Strabo och flere mena; men de som egentel. taga Ciborium för ett fårille till detta Sacramentet, tyda ordet av Gr. Kión, f. ex. Kibòrion och aítion som betyder