166 / 1095

153 [Altartafla.] Altartafla, se Tit: I. § 6 och 2 altartaflor av åtskilligt slag finnas många här och efter i kyrkor; ibland vilka är Nummer-taflan, till psalmerna som sjungas skola; sådana taflor vore här i landet icke i bruk för än 1700, då jag vet först började brukas i Högsjö kyrka, i efterdömelse av de taflor, som D. Svedberg i Uppsala upprätta befallte på den tiden. Men för 70 eller 80 år förut brukades taflor till psalmernas utvisande, således, att alla då gängse psalmer, efter alfabetet, voro skrivna på en tafla, såsom ett register, och ett litet hål framför ett var, uti vilket hål, prästen satte en pinne eller svarvad tapp, för de psalmer som sjungas skulle, när han gick in i kyrkan, ty taflan satt vid kyrkodörren till vapenhuset. Såsom jag denna sådana tafla då mig hade för ett [o: än] olyckan här brände upp min boklåda. [Supplementum] § 24. Tempel, lat: templum, så nämnes det som förr hos oss, kyrkan, även som hos latinerna; dock intet för än A. C. 317. Vilket ord, somliga, såsom Scaliger, Nunefius, Eusebius, Vossius, etc. taga av Grek: témenos, som bemärker ett avdelt stycke, vilket också Becmannus in Manud: ad ling: Lat: v: Tempel, bifaller, emedan sådant rum är avdelt till gudstjänsterna. Men i så måtto skulle vart och ett avdelt rum heta tempel. Isidorus menar templum vara så mycket som tectum amplum, emedan alla ljud kallas således, som stora äro. Festus gör templum som tignum; Varro delar det av tuendo, som bemärker contemplari, Sv: skåda; berättandes vilket också skrivet: tuempulum, tempulum, etc: vilket dock den bekante Schurtzfleischius ogillar, de Antiqv: Tempi: § 1. fast den andre illa med Varrone, såsom Vossius; Schönland de Tempi: non Tempi: § 7. Av Rosini Antiqv: Rom: Lib: II: Cap: 11. ses det och rum under eller neder i jorden så kalla och Templ; även väl vart och ett rum som upphöjt är över jorden. Här i Helsingland är ett bekant uttryck till västerier som också kallas tempel, tempel för det likhet skull med annat ting som är spetsigt, smalt och samanhängt; varandes att märka det också Qvenstedt de Loc: Sacr: Cap: IX. No 2. § 7. vittnar, att detta ordet templum, hade de Romare fått ifrån Götarna, vilka voro de första som började bygga sådana smala ljud uppåt, med kammar och templar överst utsirade; varföre var hos de första kristna detta namnet mycket förakteligt, och brukades intet om vad Guds hus eller kyrkor; utan endast om byggandet av avguda torn eller bold hall; se P. I: Glysisvall: Tit: V. och Cap: IV. a. N: 8. Cap: II: b. N: 9; var om Desiderius in Arnobii lib: VII. p: m: 229. Con: Ritterhusius in Com: ad Salv: Massalienf: