AI-städad text
att det blev byggt på det rum, hvarest Dingen föll ur hästens mun; som Blacke Tattes äldste son, torde bundit vid sin last, när han reste ifrån sin faders kyrka i Hög socken, misslyntes det av, att bröderna hans intet väntade hans ankomst till deras gudstjänst, bedyrade att hvarest Dingen skulle nederfalla där skulle han egen kyrka bygga; vilket skedde strax söder om strömmen, där han förde neder, men kom strax upp igen, då hästen sig skakade, så att Dingen föll neder, där nu kyrkan står, och därför kallades Forssa av forsen eller strömmen. Vad med denna sägnen vara månde; vet man intet full visst att berätta; men det är ofelbart, att än i dag står kyrkan timmad vid strömmen, och kallas Forssa; uti dörren sitter en stor järnring med inhuggna runor; vilken Doct. O. Rudbeck infört uti Atlant. Tom. III. fol. 23; men nu aftagen och läsen av Doct. O. Celsio, 1726. Namnet behåller än i dag ett högt berg, och där vid liggande skog och ägor, namnet av Blacke; såsom Blackåsen, Blackåsbodarna, etc. etc. Och rudera till kyrka, finnas vid Hästansbäck i Hög socken, hvarest Tatte Blackes fader säges hava bott; det är också visst; ävensom på många rum, i andra socknar, vid vägar, sjöar, älvar- och björk-lundar. I de nyare dagar, äro kyrkorna nybyggda på det rum, som byggarne funnit vara sig bekvämligaste, icke så ensamt mitt i staden eller socknen, det likväl förr skett, hvar av ordspråket lyder, att kyrkan torde stå mitt i byn.
[Supplementum:] På det man också må finna visst hvarest de först i forna tider kommo att bygga kyrkor, så giver ordet Martyrium, Martyrium även hos Latinerna, det tillkänna; vilket icke allenast tages för altare, hvar under martyrernas döda kroppar, aska och ben är lagde; utan också hela huset, templet eller kyrkan kallades Martyrium, hvarest den på sådant rum uppbyggdes; såsom Jos. Scaliger ad Chron. Euseb. Jacob Gothofredus in Cod. Theod. ad Tit. XVII: de Sepulch. och många flere intyga. Även väl kallades också det templet Martyrium som var nybyggt till någre martyrers minne, fast än de intet voro begravne på det stället; hvar om Walafridus Strabo, de exordiis & incrementis rerum Ecclesiasticarum Cap: 6. Qvenstedt de Antiqv. Eccles. Cap: IX. N: 1. §: 6. och flere berätta. Dock är sådant här i landet intet skett; varandes likväl mycket att undra på, såsom på somliga ställen kyrkorna vara anlagda och byggda på nog obekvämlig rum, v. g. i Njutånger; Järvsö.
§: 5.
Formen eller sättet att bygga, berättas fuller av någre hava varit runt, eller circul-vid; av orsak, att emedan folket i hedendomen