AI-städad text
14
(jfr. Sv. Kyrkor; se Tit. IX. Kyrkor, ofta med andra namn i den lat. början m. m. v. g. Tituli; Templa, etc. se (Suppl.) Tit. IX. § 124) tempel; så skedde dock efter hans levnad, både uti Clodovæi the Franc. Konungs regemente, A. C. 500, att kyrkor döptes med enskilt namn, till en eller flere helgons åminnelser; såsom ock A. C. 640, uti Dagoberti välde, då the gamla hedniska namn byttes uti sådana, som uti Helgona (hvilka voro införde af them som sådant nyttjade) titade tilägna. Och skönt hela theras förfogning, eller Gudstjänst, om then så nämnas må; theras ord och annat som brukades, var hit til Norden infört af Munkarne; se Tit. IX. Så är intet att tvifla om, att ju ock här det är lika tillgånget, näml. att the afguda tempel eller Compita, i stället för Thor, Odens, Freys, etc. äro vorden kallad, v. ex. S. Lars, S. Olofs; S. Eriks; S. Mariæ, etc. kyrkor; hvilkas åminnelse dagen aldramäst firades uti then kyrkan som bar namnet af thet eller thet Helgon; eller ock af flera; då ock något beläte stod främst bland alla, och var thes utom thet största; skönt Tit. I. N. II. § 1. 2. om beläten, kommer at utmärda; blifvandes på then dagen kyrkans patrons beläte mycket högt utstofferat; såsom af många historier är att inhämta.
Tit. II.
Om
Beläten och Målningar
Att kunna nöjsam berättelse göra, om alla bilder, när, huru, hvarbäst och hvarföre the äro insatte uti Kyrkorna; äfven om Målningarne; thet är ogörligit, dels för myckenhetens skull; dels för bristen af gamla kyrkohandlingar och säkra underrättelser. Somliga af kyrkohistoriker angifva sådant hafva skett Secul. X. Men emedan the möten som redan höllos Secul. VII, jemväl om sådant, lärer ofelbart bilder eller beläten vara då brukade; ja! långt tilförenne, hvarest några kyrkor funnos. Kortel. och i gemen är thetta:
No 1: Om Målningar
§ 1.
The i befinteliga målningar i Helsinglands kyrkorna, äro till största delen bibl. historier på väggarna, i synnerhet om frälsaren Christo,