AI-städad text
22
- - - ett store och namnkunnige Athanasius, som med rätta med denne Örjan betecknas, emedan tiden stämmer in på samma Seculo; orten nämligen Lybien eller Alexandrien, därovan tre Athanausius var biskop, och med frimodighet stred emot de Arianer och elaka kejsaren Julianum; kallades malleus haereticorum, som har nästan samma betydelse som förenämnde Tropelophorus; blivande allraförst uti Cappadocien sådana sinnesbilder uppsatte i hus och kyrkor, till att vara Sanctorum xaraxmpara et martyrum certamina; etc. Stående på många sätt är denne Athanasius målad, jämlikt avbildad med en spjutstake i händerna, och ett spjut eller en stor nagel i den andra, med en underliggande drake; säges även vara den som beviljat att sådana sinnesbilder måtte uppsättas, sägandes: Qvi adorat Imaginem Regis, in illa adorat ipsum Regem, cum Imago nihil aliud sit, qvam Regis Forma et Species. Men huru man rätt skall förstå, emot de papistiska, dessa Athanasii ord, det förklarar märket, Chemnitius och flere rene lärare av vår dyra Lutherdom. Huruvida denne Örjans bild är nu hos oss antingen alldeles uttagen utur kyrkorna, eller sitter ytterst; det skall införas vid varje sockenkyrka; havandes man prov på ett eller annat ställe, att denne store Örjans hästen varit ihålig, och såsom ett gömme för kyrkans registrum eller skrivna handlingar. S. Örjans visor äro nu här få, som sjunga kunna, även som S. Staffans; dock utvisar slutet av alla verser till förenämnda visor, att både Örjan; som är ett gedet och gammalt svenskt ord, av Aur, Ör, Aurf, Orf; som bemärker på spjut, och Aurfjan, en spjuteman; även som det berättes om Georgius eller Göran; såsom även Staffan hade varit här hållen för helgon, huvudorden lyda så; - Hjälp Gud och S. Örjan! Hjälp Gud och S. Staffan! Senare tider äro ögonen öppnade på de papistiska, att de alldeles förkasta Göran.
4. Det stora gravkärlet eller huvud med 3 huvuden uti fat, är en historia här i Sverige av det innehållet, att när S. Sigfrid med honom hit ankomna 3:ne broderssöner, ifrån England, nämligen Unaman, Sunaman och Vineman blevo dräpta av Gunnard Gröpe i Småland, i Växjö; som då kallades Östrabro, medan Sigfrid var vistandes i Västergötland att där uppbygga kyrkor; vilka sorgeliga tidender när de efterlädde bragte honom att resa dit ut till Växjö, och när han fick veta varest hans broderssöner voro dräpta, och deras döda kroppar kastade i sjön, hade han gått till samma sjöstrand, och innerligt åkallat Gud han måtte låta honom få igen dessa kroppar; då strax ett sådant stort fat med 3 huvud uti fat hade föranletts flytandes på vattnet inåt stranden där Sigfrid stod; varför tog han dessa 3 huvud upp.