Sida

34 / 1095

Skannad sida 34 ur Glysisvallur
AI-städad text
21 trenne fabel, omföres ä att en amtar nämnt, att Nicodemus fabel, Kristi lidande avtagit på vita utav tavla, och satt ett förskämt tecken under; såsom dessa äro befintliga, så tavlor utmärka. Men huru allt detta är idel uppdiktande, det låter Dorscheus och flere med starka skäl förstå; varandes likväl ofelbart, att detta korset med spjutande är vördat i långliga tider nära nog in på våra dagar; det afnötandet än utmärker. 3: Angående riddaren S. Göran vidkommer och den historien som är om honom, jungfrun och landet, med den underliggande draken; vilket allt merendels var satt fram vid altaret i forna dagar; likasom den målade Christopher på gaveln strax däröver; så var och är allmänna sägnen, att han varit ett krigsöverste, med tillnamnet Tropelophorus, ifrån Cappadocien, A. C. 295; vilken när han fick veta att uti hans fädernesland eller Lybien låg en gruvlig drake för en stad, som förgiftade landet, skulle då ändeligen uppsluka konungadottern, finnandes hvarken konungen själv, ej heller någon hednisk krigsmakt kunde försvara; varföre rustade Göran åstad, med harnesk och spjut, satte sig på hästen, vågade livet, rättade draken igenom med spjutet, friade jungfrun och landet; etc. Men att detta är en blott fabel eller hieroglyfisk typus, det kan envar möjlöst förstå; fast än på många åren, ja in efter Reformationstiden, tänkta S. Görans dag är firad den 23 Martii, årligen då Evang: af Matth: 16: 24: = förklarades; även altaren upprättade, S. Örjans altare kallade; samt S: Örjans visa sjungen; etc. Och ehuru väl åtskillige föregiva det här med förstås scil: Christus, som har frälst Guds församling ifrån Satan; eller och konungar och regenter som böra försvara sitt folk och rike; eller och på någon särskild person, v. g. Georgius uti Alexandrien; etc. etc. Så synes för mina ögon, förmodligen, denna sinnebilden intet kunna avbilda scil: Christum, emedan brede vid den Göran på hästen, står en jungfru, havandes med sig ett lamm; då jungfrun betecknar församlingen eller bruden, som följer lammet Christum ehvart det går, och riddaren en annan försvarare emot draken eller Satan. Icke heller kan detta beteckna någon krigsöverste med världsligit svärd; emedan det berättas att hvarken konungen själv, icke heller någon hednisk makt kunde fria jungfrun. Om förenämde Georgius Athanasii företrädare berättas mera huru han är bliven en martyr, än att han några dråpeliga gärningar gjort till Guds församlings fromma; varföre menar jag med Göran i gemen förstås församlingens frimodige lärare som med andans svärd strider och övervinner falska lärare och sättare, som med deras förgift vilja döda bruden och Guds stad; ibland vilka var