AI-städad text
tillbaka. Men det är säkert, att fordom alla kyrkor gåvos namn när de döptes, och själva vittnen, eller faddrar; se Tit: I: §: 6. Detta skedde ock vid klockornas dop; då ock gåvor förärades; äfven när klockan stöpas eller gjutas skulle; hvarföre ock deras namn där på sattes; såsom det än brukeligit vara monne; fast än allt det förra är afskaffat. Uti Macri Hierolexic: p: 105; förmäles det en klocka uti Ferrariensiska klostret har det namnet, Sperone eller Spere; därför att grefinnan Mathildes förärade sin spara, af guld, med äkta stenar infattade, till omgjutandet; när nunnorna i klostret klagade öfver trångmålet att omgjuta den gamla spruckna; hvarföre är ock hennes hedersnamn infört uti latinska verserna som blevo satte på klockan, och finnas anförda uti ofvannämnda Hierolexico. Ock vid Gästabod blevo faddrar när klockor döptes; det vittna Baronius; Qvenstedt; Calvör och flere månge.
§: 3.
Själva klockor brukades, så väl till klämtning som ringning, såsom än brukelig vara monne; och det långt tillbaka, ty klockklämtning hördes här redan A. C. 1000. 1160. 1250. Uti den latinska kyrkan och påfvedömet kallades klockor Canes latrantes, ideo qvod diabolum pellere possunt; såsom Pet: Binsfeld: de conf: Sagar: pag: 383, skrifvet; uti än små handklockor har ock jag funnit dessa orden: Fuga Diaboli. Förty är intet att undra hvarföre i forna tider så mångahanda klämtningar och ringningar här skedde; såsom Jungfru Mariæ hämtning; helgmålsringning; själaringning; vekuringning; bönahornsringning; tretingsringning; årsmotsringning; förutan de lagaringningar till ottesång, mässa och aftonsång; ty uti lagen stod uttryckt: Att skall kyrkoklocka stafva förty, att hon skall socknen till tida kalla; hvilken mening än i dag merendels på alla klockor här finnes vara skrefven; men hvad klämtningen, som nu här brukas, så väl i städerna, som på landet, morgon och afton, angår; äro väl månge som det berätta, att den begyntes här, år 1601. 1602 och 1603, till att med böner afböja den dyra tiden, häftiga kriget, och farliga pesten, som gingo i svang här i riket; men emedan uti 1571 års kyrkoordning, nämnes plämpta utsjungen, eller, pro pace; hvilket jag så förstår; fast ingen sagt mig det; att det var, såsom uti mitt barnsminne skedde, näml. när hela gudstjänsten var sluten, och versen pro exitu utsjungen, föll hela församlingen neder på knä, och i tysthet hade bön till Gud; under hvilken, klockaren icke allenast rörde med strängen 3 resor den lilla klockan som satt upp öfver hvalfvet i koret, utan ock en annan var ute, och klämtade uti klockan, i stapeln; Äfven finnes uti Upps: Archi-b: