898 / 1095

nering snart sagt uteslutande tagit sikte på det genealogiska och biografiska materialet och låtit varjehanda sakuppgifter stå över till den allmänna kommenteringen, ävensom att behandlingen förklarligt nog väsentligen måst inskränkas till att gälla den tryckta litteraturen — om arkivforskningar i djupare mening har det ej kunnat bli fråga. Av handskriftliga källor har dock nationsmatriklarna allt emellanåt kommit till användning, främst givetvis för Gästrike och Hälsinge nationer. Därtill har vissa i handskrift föreliggande genealogisk-biografiska arbeten och samlingar rådfrågats i viss utsträckning. Det gäller framför allt om Erik Sehlbergs (f. 1794, d. 1842) ståtliga verk "Gävle och dess släkter" i två mäktiga foliovolymer, tillhöriga Gävle högre allmänna läroverks bibliotek. Detta verk har haft åtskilligt att ge för här behandlade uppgift, samtidigt som det intressant nog kunnat konstateras, att Sehlberg på sin tid i icke ringa utsträckning utnyttjat Bromans arbete dels genom utdrag av större och mindre omfång, dels genom att stundom så att säga transkribera Bromans relaterande text till släkttavlor osv. Klart framgår också att det är vår originalhandskrift som Sehlberg använt. — På de övriga handskrivna samlingar av denna natur, som använts för kommentaren, torde det ej vara nödvändigt att här ingå. 1 Detta så mycket mindre som kyrkoarkiven för Gävleborgs län (tillhörande Ärkestiftet) ju beklagligtvis förpassats till Härnösand. 2 Numera deponerade i Uppsala universitets biblioteks (cit.: UUB) handskriftsavdelning (Gästrike nations matrikel under signum: U 700 a; Hälsinge nations signerad U 700 c). 3 Om detta verk kan närmare ses G. Indebetou i Personhist. tidskr., Årg. 11 (1909), s. 149. Det innehåller talrika tillägg av rektor Jonas Selggren (f. 1806, d. 1896), som, enligt vad ett av honom skrivet företal (från år 1881) ger vid handen, tydligen varit den som fört Sehlberg in på arkivforskningarnas område. 4 Med älskvärt tillmötesgående har verket ifråga ställts till förfogande dels i Uppsala (Univ.-bibl.) under hela två månader, dels i Gävle vid senare besök. 5 Såsom exempel — för ingen del uttömmande — må nämnas, att uppgifterna hos Sehlberg rörande följande släkter i större och mindre mån grundar sig på Broman: Thel (Sehlberg, D. 1, s. 145—152), Warg (D. 1, s. 479—484), Rogstadius och Strandberg (D. 1, s. 435), Wahlman (D. 1, s. 596 f.), Norelius (D. 1, s. 599), Gevalius (Nils Christiernssons släkt, D. 1, s. 611) osv. (Se även här nedan.) 6 Så har t. ex. Bromans framställning rörande Varge-familjen, H: Classen (s. 755 ff. här ovan) av Sehlberg direkt omsatts till en släkttavla (D. 1, s. 480). Jfr även Sehlberg, D. 1, s. 600 (släkten Werfving). 7 Så heter det hos Sehlberg, D. 1, s. 218: »Emedan Grijssläkten är vidlyftig vill man härefter visa en genealogi på dem som man med säkerhet vet, ehuru den bliver ganska ofullkomlig, den är [avskriven, överskrivet:] utdragen efter en som finns i Gestr. Hels. Nations Biblioth. i Uppsala.» Bromans namn och verk nämns, såvitt man kunnat finna, mycket sällan av Sehlberg; ett fall är dock D. 1, s. 611, där det om den förutnämnda släkten Gevalin anmärks: »Utdraget ur Bromans Ätteqvister på Gestr. Hels. Bibliothek i Uppsala.» 8 Hit hör den bekanta Klerckerska samlingen i Kungl. Biblioteket, som endast nyttjats i begränsad omfattning och ej visat sig nämnvärt givande för våra syften. Även för denna samling har Bromans arbete kommit till användning, dock som det vill synas icke direkt utan genom förmedling av en Peter (Pehr) Sandin, vars manuskript esomoftast åberopas, någon gång i denna form: »Genealog: Tab. af Peter Sundin Gson i stöd af Broman (Olof Johan)» (så i dossiern Albogius). Denne man är säkerligen identisk med den bärare av namnet, som född i Gävle 1744 såsom son till en timmerman därstädes, blev student 1763, prästvigd 1769 och komminister i Bo 1777, i Gran 1785 och i Börstil (samtliga Uppland) 1791. Han avled 1815. Se närmare Hm., D. 1, s. 237.