904 / 1095

S. 573, rad 8 ff. Om Nicolaus Broman (d.ä.) och hans familj se Hm., D. 2, s. 419. S. 573, rad 14 f. Om Daniel Rolinder, komminister i Rogsta, senare i Alfta, död 1758, jfr Hm., D. 1, s. 63. S. 573, rad 23 f. Nicolaus Broman d.y. (f. 1722, död 1788) blev med tiden i likhet med fadern kyrkoherde i Rogsta och Ilsbo (Hälsingland), se Hm., D. 2, s. 420. Han hade i sitt 1750 ingångna äktenskap med Anna Christina Ekman (död 1791) 3 barn, av vilka sonen Nils blev den tredje bäraren av namnet Nils Broman, som blev kyrkoherde i Rogsta (f. 1751, död 1811), samt dottern Anna, som i sitt äktenskap med komministern i Norrbo (Hälsingland) J. G. Sefström (död 1830) blev moder till professor Nils Gabriel Sefström (f. 1787, död 1845), den berömde kemisten och bergsmannen [K. H-K]. S. 574, rad 1 ff. Georg Meurling (i Smålands nations matrikel Giuretius Mörling), student i Uppsala 1713, magister i Rostock 1728, skolrektor i Gamla Karleby 1730, gymnasieadjunkt i Borgå 1732, adjunkt vid akademiska gymnasiet i S:t Petersburg 1736, se vidare P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (Uppsala 1894), s. 186. Som dödsår uppges här 1741. S. 574, rad 15 nedifrån. Om Olof Larsson Broman (1654—1701) och hans familj jfr Hm., D. 1, s. 391. S. 574, rad 9 nedifrån. Om Lars Olofsson Broman (1686—1726), komminister i Viksta (Uppland), jfr Hm., D. 3, s. 415. S. 574, rad 4 nedifrån. Olof Larsson Broman (f. 1720), student i Uppsala 1738, blev sedermera komminister i Tensta (Uppland), död 1771 (Hm., D. 3, s. 131). S. 574, rad 2 nedifrån. Eric Tegmarck blev slutligen (1746) kyrkoherde i Viksta och avled 1752 (Hm., D. 3, s. 412 f.). S. 577, rad 13 nedifrån. Erik Larsson Baelter (död 1748) var en ansedd och betrodd man, jfr Jensen, Söderhamns historia Band 1, s. 70, 85, 109 (med not 1), 153. Över honom hölls 1748 likpredikan av kyrkoherde i Söderala (Hälsingland) Erik Olof Monteen, vilken påföljande år trycktes i Stockholm (40 s.). Häri ingår 11 sidor personalier, varav bl. a. framgår, att Baelter valdes till rådman 1725. (Dessa personalier har möjligen använts av Broman.) S. 577, rad 10 nedifrån. Om rådman Sven Nilsson Berg (f. 1640, död 1720) jfr Jensen, Söderhamns historia, Band 1, s. 62 (gravsten), 159. En släktledning över denna släkt Berg finns — som K. H-K påpekat — i N. Ahnlund m. fl., Sundsvalls historia, Del 4 (Sundsvall, tryckt i Uppsala 1921—22), s. 42. S. 577, rad 5 nedifrån. Om Lars Eriksson Baelter (Balter), som senare blev kyrkoherde i Järvsö (Hälsingland) och slutligen i Tierp och avled 1788, se Hm., D. 3, s. 176 f.; jfr även Jensen, a. a., Band 1, s. 115 (och passim), om hans verksamhet i Järvsö se J. J:son Hanzén, Järvsö prästgård (Ljusdal 1941), s. 149 ff., 175. S. 578, rad 3. En genealogi över släkten Gerdzlovius hos Sehlberg (Gävle och dess släkter, ms.), Del 1, s. 477 visar att Johanna Beata G. var dotter till borgmästaren Erik Gerdzlovius (död 1742) och hans maka Christina Maria Berger (död 1768). S. 578, rad 9 ff. Om Sven Baelter, som blev domprost i Växjö 1750, teol. dr 1752 osv. och avled 1760, se G. Lizell i Svenskt biografiskt lexikon, Band 2 (1919—20), s. 551—555, med där anförd litteratur, däribland särskilt J. Dellner, Sven Baelter, en homiletisk studie (akademisk avhandling Lund; tryckt Uppsala 1916); vidare H. Lundström, Sven Baelter, vår förste svenske kulthistoriker (i Kult och konst, 1906, s. 81 ff.), C. O. Arcadius