910 / 1095

S. 599, r. 4 nedifrån Daniel Wickman, kyrkoherde i Gnarp, se Hm., D. 1, s. 478; Humble, anförda arbete, s. 135. S. 600, r. 8 f. Den Petrus Bergqvist, som äktade Brita Danielsdotter Wickman eller Wikmarck var icke, som Hm., D. 2, s. 155 uppger, den bärare av namnet, som bördig från Forsa blev komminister i Järvsö 1695 och dog 1716 (dvs. då Brita var 11 år), utan en Petrus Jonae Bergqvist från Alfta, student i Uppsala 1728, prästvigd 1732 på kallelse av Daniel Wickman och död i denna adjunktsställning i juli 1749 (Hälsinglands nations matrikel under 1728, 25 febr.). S. 600, r. 16 ff. Om Erik Danielsson Wikmarck säges i samma matrikel »Gevalia; jam munere fungitur quod vulgo Jagt Lieutnant dicitur». Sehlberg (anförda verk, D. 1, s. 589 och 236) nämner honom Wikman och betecknar honom som »Kontrollör vid Årskogs Tullkammare» — År(e)skogen ligger på gränsen mellan Hälsingland och Medelpad (jfr Glysisv., D. 2, s. 147). Hans maka nämnes här Signe Catrina Wetterhof; hon avled 1755, och påföljande år ingick Wikmarck nytt gifte med Anna Brita Wettersand (f. 1720, d. 1801), dotter till vågmästaren i Gävle Pehr Wet- tersand (d. 1745). Både W. och svärfadern synas ha fått sina gravar i Gävle kyrka. S. 602, r. 20. Nils Pedersson Grå var född i Nordingrå (Ångermanland), och hans föräldrar voro Peder Eriksson och Karin från Aspeby och Torgsåker i samma landskap (se [J. Sundström], Kort begrepp af Gefle stads historia, i Medde- landen af Gestriklands fornminnesförening, 1908, s. 25, not 5). Enligt denna källa (s. 25) skall hans maka ha hetat Christina. S. 602, r. 21 ff. Erik Nilsson Gestrinius berättas »hava, föräldrarna ovet- terligt, i yngre åren begivit sig till Strängnäs och där studerat, men sedermera, då de ännu levde, hemkommit promoverad Magister» (se Sundström, anf. st.). Blev rektor i Gävle skola 1590 och innehade denna befattning till 1598, då han blev kyrkoherde i Ljusdal (Hälsingland). Se Hm., D. 2, s. 213; G. E. Lundén, Bidrag till Gävle skolors historia, D. 1 (Gävle, tr. Falun 1930), s. 59 f. — Hans hustrus, Anna Mårtens- dotters härkomst är något omtvistad. Enligt A. A. von Stiernmans samlingar skall hon ha varit dotter till borgaren i Gävle Mårten Larsson, vilket Schlegel och Klingspor (Den ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättartavlor, Stockholm 1875, s. 163) — som dock återger den av Broman anförda traditionen — hålla för det troligaste. S. 602, r. 4 nedifrån Om Johannes Gestrinius jfr Hm., D. 2, s. 436; N. C. Humble, Två hälsingesocknar (Bollnäs 1934), s. 180. S. 603, r. 3 ff. Om Carl Gestrinius eller Segerstadius, magister 1655 (1665 är tryckfel) se Hm., D. 3, s. 338, där 4 döttrar nämnas och omtalas, att 2 söner dogo unga. Se även J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. 11. S. 603, r. 11 ff. Om Abraham Fortelius f. 1628, komminister i Valbo (Gästrikland) 1661, se Hm., D. 1, s. 466; Nordlund, anförda arbete, s. 64. S. 603, r. 16. Om Petrus (Pehr) Wahlman (f. 1649) se Hm., D. 2, s. 215. S. 603, r. 13 nedifrån Över släkten Hillberg finnas genealogier, förda rätt långt fram i tiden, i Sehlbergs Gävle-verk, D. 1, s. 388, 389. — Om Petrus (Pehr) Hillberg (f. 1675, d. 1745) se Hm., D. 1, s. 466. S. 603, r. 10 nedifrån Petrus Hillberg (f. 1703) blev slutligen kyrkoherde i Ockelbo (Gästrikland) 1739, kontraktsprost 1751 och avled 1784; se Hm., D. 2, s. 367 f. Hans maka hette Anna Brita Halenia (f. 1711, d. 1775), om henne jfr nedan s. 644.