Sida

915 / 1095

Kommentarer till sidorna 610-612

Skannad sida 915 ur Glysisvallur
AI-städad text
S. 610, r. 2 nedifr. Om Olof Gestrinius och hans familj se Hm., D. 2, s. 90 och nedan s. 750. S. 611, r. 7. Om apologisten Lars Schalin se nedan s. 716 med kommentar. S. 611, r. 11 ff. Om Beata Gestrinia (död 1799) och hennes make Petrus Jonae Sund (f. 1702, d. 1776), som var kollega i Hudiksvall 1734—43 och slutligen blev kyrkoherde i Mo och Rengsjö (Häls.), se Hm., D. 2, s. 278 f.; J. O. Nordlund, anf. arb., s. 73 f.; G. Hellström i Personhist. tidskr., Årg. 35 (1934), s. 254. Bland dessa makars barn märkas Pehr, köpman i Hudiksvall (senare rådman? möjligen identisk med den bärare av namnet, som nämnes av Brun, Hudiksvalls hist., D. 1, s. 177, 236?), och Jonas, lantmätare och slutligen kammarråd i pfalzgrevens av Zweibrücken-Birckenfeld tjänst (se V. Ekstrand, Svenska lantmätare, s. 262). S. 611, r. 17 ff. Om professor Martinus Erici Gestrinius (död 1648) se C. Annerstedt, Uppsala univ:s hist., D. 1 (Upps. 1877), s. 193, 404 o. passim (se regist.); E. M. Dahlin, Bidrag till de matemat. vetenskapernas hist. i Sverige före 1679 (Upps. 1875; Upps. univ:s årsskr. 1875), s. 115, 116, 121, 124; Sv. män o. kvinnor, 3 (1946), s. 53. S. 611, r. 20. Martinus Olai Gestricius var född omkring 1525 i Gävle som son till rådmannen Olof Mattsson därstädes och Catharina Grubb; han blev biskop i Linköping 1569 men avsattes 1580 på grund av sitt motstånd mot Johan III:s kyrkopolitik, kyrkoherde i Nyköping samma år. Han avled 1585. I sitt äktenskap med Christina Larsdotter, kyrkoherdedotter från Forsa (Häls.), hade han sonen Olaus Martini (f. 1557, d. 1609), som blev ärkebiskop. Av litteratur om Martinus Olai Gestricius kan nämnas: J. A. Hammargren, Om den liturgiska striden under konung Johan III (akad. avh. Upps. 1898), s. 20, 26, 62—68, 88—95, 101 f., 198—200; Hj. Holmqvist i Sv. kyrkans historia, Bd 3:1 (1933), s. 408, 413, 450; Bd 3:2 (1933), s. 8, 23, 33, 40, 64, 70, 92, 104, 106; Hm., D. 2, 446 f.; Westerlund-Setter- dahl, Linköpings stifts hm., D. 1 (1919), s. 46—49; Hagström, Strängnäs stifts hm., D. 2 (1898), s. 283—289; Sv. män o. kvinnor, 5, s. 255 osv. S. 611, r. 11 nedifr. Olaus Gestrinius blev ej adlad; det gäller däremot om Jakob(us), se nedan. S. 611, r. 7 nedifr. Om Christina Gestrinias make Peter Schnack, 1688 adlad Snack (f. 1632, d. 1713), senare landshövding på Gotland m. m., ävensom beträffande hans senare giften se Elgenstierna, 7, s. 338. Om honom jfr även J. A. Almquist i Bergskollegium o. bergslagsstaterna 1637—1857 (Sthlm 1909), s. 272. S. 611, r. 2 nedifr. Jakob Gestrin adlades 1678 Leijonsvärd; blev slutligen major och levde ännu i febr. 1699, se Elgenstierna, anf. arb., 4, s. 590. S. 612, r. 10 ff. Det här meddelade epitafiet är väl återgivet efter J. Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia (Sthlm 1719), s. 243. S. 612, r. 10 nedifr. Om Petrus Erici Gestrinius, hans data, familjeförhållanden m. m. se Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 2, s. 320 f. (Uppgiften hos Broman 'Präst 1647', som tillkommit genom rättelse, är uppenbart felaktig — mannen avled 1632.) S. 612, r. 5 nedifr. ff. Petrus Petri Gestrinius (f. 1644, d. 1714), som av Broman upptas som son till den nyss anförde, skall enligt Bygdén (D. 3, s. 214) i verkligheten ha hetat Petrus Erici Gestrinius och varit son till kyrkoherden i Hammerdal (Jämtl.) Ericus Hedsander (D. 1, s. 305). I varje fall stämma de