916 / 1095

uppgifter Broman i övrigt lämnat om mannen väl överens med de vida utförligare, som Bygdén (D. 3, s. 214 f.) sammanställt. Det där fastställda födelseåret ger ju också vid handen, att Bromans härledning från den 1632 bortgångne Petrus Erici Gestrinius måste vara felaktig. Vår omtvistade Petrus Gestrinius var också, som Broman mycket riktigt uppger, gift tvänne gånger, nämligen 1:o med den för Broman okända Elisabeth Hernelia, rådmansdotter från Härnösand (död 1671) och 2:o 1672 med Elisabet Albogia (f. 1642). Att makarna i det förra äktenskapet, som Broman uppger, haft en son, som blev komminister i Skön (Medelp.), är ävenså riktigt. Men hans namn var Erik Gestrin (ej Peter); se om honom och hans anhöriga Bygdén, D. 3, s. 352. S. 613, r. 12. Varest Christina P:dotter Gestrinia kan höra hemma i genealogiskt hänseende synes ovisst; den inplacering, som Broman givit henne, kan i varje fall ej vara riktig. S. 613, r. 14. Nicolai Erici Gestrinii delvis äventyrliga levnadsöden äro skildrade i en likpredikan av Christopher Schultetus (Stettin 1636), om vilken se närmare s. 619 och nedan kommentaren till detta ställe. S. 613, r. 16 nedifr. Om Ericus E. Gestrinius (död 1657) se Hm., D. 1, s. 330 f.; Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 4, s. 308 f. S. 613, r. 9 nedifr. Denne Johan Gestrin nämnes landsfiskal och kommissarie, och hans maka hette Margareta Elisabet Haldin. Av sönerna äro nr 3 och 6 närmare kända. S. 613, r. 5 nedifr. Om Sven Eric Gestrin, f. 1753, fil. kand. 1782, mag. 1785, kollega i Falun 1783, slutligen konrektor 1796, död 1809, se närmare J. F. Muncktell, Västerås stifts hm., D. 3, s. 407 f. S. 613, r. 2 nedifr. Om Nils Gestrin, f. 1768, stud. i Upps. 1788, mag. i Åbo 1798, prästvigd 1794, fältprost 1809, kyrkoh. i Möklinta (Västm.) 1814, död samma år, se Muncktell ibid., s. 240 f. S. 614, r. 5. Om Christina Eriksdotter Gestrinia (f. 1640, död 1714) och hennes make Uno Petraeus (f. 1643, död 1703) se Muncktell, D. 3, s. 236 f. S. 614, r. 8. Om Gustaf Petraeus, som blev kapten vid Västmanlands regemente 1707 och stupade vid Poltava 1709, se närmare A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, s. 505. S. 614, r. 9. Om Petrus Petraeus (f. 1676, död 1752) se Muncktell, D. 2, s. 127 f., som nämner 9 barn till honom och hans maka Elisabeth Kalsenia. S. 614, r. 11. Tredje brodern Petraeus måste väl ha varit Eric, som slutligen blev hovrättsråd i Svea hovrätt (1744) och avled 1752. Enligt Anjou (K. Svea hovrätts presidenter etc., Eksjö 1899, s. 91) skall hans maka emellertid ha hetat Elisabeth Widlund. S. 614, r. 14 Om Samuel Erici Gestrinius (d.ä.) se Hm., D. 2, s. 297 f.; Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 2, s. 340. Det uppges om honom att »han uppsatte år 1666 en genealogia Gestrinia» (Schlegel o. Klingspor, Den ... ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättartavlor, Sthlm 1875, s. 163); jfr nedan kommentaren till s. 616, r. 4 nedifr. S. 614, r. 16 nedifr. Om Ericus Samuelis Gestrinius se Hm., D. 2, s. 392. S. 614, r. 12 nedifr. Om Samuel E. Gestrinius (d.y.) se ibid., s. 275 f. S. 615, r. 3. Eric(us) Gestrin(ius) var kollega i Hudiksvall 1743 och blev 1760 kyrkoherde i Hamrånge (Gästr.); han avled 1769; se närmare Hm., D. 2, s. 26;