917 / 1095

J. O. Nordlund, anfört arbete, s. 74; G. Hellström i Personhistorisk tidskrift, Årgång 35 (1934), s. 254. S. 615, rad 5. Magnus Gestrin blev 1760 mathematices (et logices?) lektor vid Gävle gymnasium och avled 1766. Han var gift med Catharina Hölphers. En utförlig redogörelse för hans levnadsomständigheter uppsatt av sonen apologisten Samuel Gestrin (född 1764, död 1815), den kände boksamlaren med mera, är inhäftad i Hälsinge nations matrikel vid år 1731. S. 615, rad 17. Jonas Nilsson Edsenius nämnes av Herdaminne (Del 2, s. 315) Edenius, dock med tillägget »Kallas även Essenius». Han hade, innan han fick Ljusdals pastorat, bland annat varit kollega i Hudiksvall, se J. O. Nordlund, anfört arbete, s. 50. S. 615, rad 20. Om Michael Dahlmark (född 1671, död 1738), även nämnd här ovan s. 609, se Herdaminne, Del 3, s. 90. S. 615, rad 4 nedifrån. Om P. Schalin se närmare nedan s. 708 (rad 7 ff.) med kommentar. S. 616, rad 3 ff. Om Carl Printz (född 1689) se Herdaminne, Del 1, s. 231. Av döttrarna blev enligt samma källa Agnes gift med »Inspektor Garney på Älvkarö» och Catharina med bergsfogden Erik Orbien. S. 616, rad 9 f. Bromans uppgift om Isaac Gestrinius officersbana bekräftas varken av B. A. Ennes, Biografiska minnen av konung Carl XII:s krigare (Band 1—2, Stockholm 1818—19) eller A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. Hälsinge nations matrikel (U 700 c) säger: »Musis abdicatis, pagi magister sive Lensmannus fit in Lövsta Upplandorum.» S. 616, rad 15 ff. Om Olof Larsson Schalin och hans familj se även s. 716 f. (med kommentar) samt Herdaminne, Del 3, s. 84. S. 616, rad 17 nedifrån. Om Lars Jacobsson Norelius (död 1707 4/3, ej 1704) och hans familj se s. 677 och Herdaminne, Del 2, s. 298. S. 616, rad 9 nedifrån. Om Samuel Samuelis Gestrinius och hans familj se Herdaminne, Del 1, s. 163 f.; Bromans uppgift, att han först skulle ha varit komminister i Norrala, är oriktig och beror förmodligen på förväxling med Eric Gestrinius. Om Gestrinius se även B. G. Jonzon, Blad ur Bollnäs församlings kyrkohistoria (Häfte 1—4, Uppsala 1899—1900), s. 67 f.; om striderna vid hans befattnings tillsättande efter hans död se ibid., s. 92 ff. S. 616, rad 7 nedifrån. Sven Magni (Månsson) Hagelsten var kyrkoherde i Bollnäs 1660—70, se Herdaminne, Del 1, s. 156 f.; B. G. Jonzon, nyss anfört arbete, s. 57. Nämnes även nedan s. 657, 810. S. 616, rad 4 nedifrån ff. Om Sven Gestrin-Lagerstam (född 1680, adlad 1755, slutligen landshövdings titel, död 1765) och hans familj se Schlegel och Klingspor, anfört arbete, s. 164; Anjou, Kungliga Svea hovrätts presidenter... s. 91. Uppgifterna i vår handskrift angående döttrarna (s. 617, rad 2 ff.) kunna suppleras efter Schlegel och Klingspor. Det kan tilläggas att Gestrin-Lagerstam tydligen hade intresse för sin släkts historia. Det framgår av ett brev, som han sänt Broman från Stockholm den 30 april 1741, alltså vid en tidpunkt, då han ännu var assessor i Svea hovrätt. Han erinrar nämligen häri om en tidigare hänvändelse från Bromans sida, däri denne begärt »underrättelse om Gestriniorum familia», men att han själv härvid varit urståndsatt att tillmötesgå Bromans önskan därigenom att han ej återfått den »Gestrinernas Ättetafla», som han lånat den numera avlidne assessor Carl von Schantz. Detta förtryter honom alltjämt, så mycket mer som genealogin ifråga