918 / 1095

var uppsatt av hans farfader, alltså Norrala-prosten Samuel Erici Gestrinius (1614—77; se ovan s. 614), och utgjorde dennes originalmanuskript. Han hyser dock vissa förhoppningar om att kunna återfå den och är tydligen parat att besvara nya förfrågningar från Bromans sida. Om sina familjeförhållanden m. m. meddelar han, att han själv sedan den 12 april går på sitt 62:a år och efter 10 års tjänst som assessor väntar befordran till hovrättsråd, att hans maka Sara Hierpe, sekreteraren Johan Hierpes enda barn, nu är på sitt 40:de åldersår samt att hans nu levande barn äro 4 flickor, varav den äldsta går på sitt 20:de år och den yngsta på det 9:de. Han nämner också, att han kan lämna upplysningar om släktens stamfaders, Ljusdals-prosten Erici Nicolai levnadslopp och uppgift om »vilka varit hans fader och farfader men ej längre tillbaka». (Brevet ifråga, som figurerar i en auktionskatalog från Stockholms stads bokauktionskammare 1935/36: no. 3, sept. 1935, har nyligen (juni 1952) kunnat antikvariskt förvärvas av Glysisvallur-redaktionen.) S. 617, r. 8 ff. Om Brigitta (Brita) Samuelsdotter Gestrin, hennes make Bengt Hagel (död 1742) och deras barn se Hm., D. 3, s. 28; B. G. Jonzon, anf. arb., s. 92—95, 102; jfr även Örnberg, Sv. ättartal, Årg. 11, 1896, s. 480, not 2. S. 617, r. 17. Den nämnde Carl Mauritz Schvardz [Hm. Swardtz] blev ej komminister i Avesta utan dog 1742 som nådårspredikant. S. 617, r. 20 ff. Catharina Hagel ingick efter 1:e makens Nils Bolanders död 1738 förmodligen 1740 nytt gifte med k. köksmästaren Peter Niclas Gramsdorff (f. förmodl. 1712, d. 1791). Av hennes två av Broman nämnda söner i 1:a giftet torde Bengt Albrecht Bolander ha dött i unga år (levde 1739, men ej 1755); brodern Niclas, som antog styvfaderns namn Gramsdorff, avled ogift 1778 som kungl. sekter. I sitt äktenskap med Gramsdorff hade Brita Hagel 7 barn, som uppräknas av Örnberg i Sv. ättartal, Årg. 11, s. 480 n. 2. S. 617, r. 9 nedifr. ff. Om Christina Samuelsdotter Gestrin, hennes make J. C. Ziegler och deras barn jfr Örnberg, Sv. ättartal, Årg. 11, s. 480 f. Av uppgifterna här framgår bl. a. följande: b. Samuel Ziegler blev kungl. livdrabant, död 1759: c. Ulrica Fredrica, f. 1728, död 1763, gifte sig med Nils Wessman, assessor i Antikvitetsarkivet, död 1763; d. Jochum (Joachim) uppges ha varit kanslist i Kommerskollegium och ha dött 1762; e. Adrian skall ha avlidit 1751 som hovrättsauskultant; f. Ebba Christina f. 1731, död 1785, ingick 1756 äktenskap med den ovan omnämnde k. köksmästaren Peter Niclas Gramsdorff i hans 2:a gifte. Släkten Ziegler har också varit föremål för behandling i en i Stockholm 1937 utgiven minnesskrift 'Sockerbagaren genom tiderna' utarbetad av Gerh. Magnusson. Denna innehåller ett par avsnitt 'Zieglerska sockerbagarsläkten' (s. 158—160) och 'Mera om hovkonditor Ziegler' (s. 161 f.) av direkt intresse för vårt ämne. Tyvärr tycks det dock vara rätt klent beställt med vederhäftigheten ifråga om de uppgifter här lämnas; se härom H. Stålhane i Personhist. tidskr., Årg. 38 (1937), s. 241 ff.; om Ziegler se även samme förf. i essäsamlingen En misslyckad kungamiddag (Sthm-Upps. 1937), s. 23 f. S. 618, r. 3 ff. Om Ebba Gestrinias make, löjtnant Johan Sturm (f. 1680, levde 1756) och hans levnadsöden se A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, s. 678. S. 618, r. 16. Om Johan Lindmarck (f. 1663, död 1732) och hans familjeförhållanden se Hm., D. 3, s. 30 f.