922 / 1095

S. 621, rad 11 nedifrån. Birgitta (Brita), född 1664, död 1740, ingick 1714 ett andra gifte med bergsmannen Johan Andersson Hägerman i Furbo, Norrbärke (Bygdén, Del 4, s. 239). S. 621, rad 9 nedifrån. Därest Margareta Olofsdotter Grubb verkligen tillhör denna syskonkrets, måste hennes födelseår ha varit ett annat än det Broman uppger, möjligen 1666, då modern Sara Andersdotter avled i barnsäng. S. 621, rad 7 ff. nedifrån. Även ifråga om Stockholmsfamiljerna Grubb under b. Vilhelm Andersson Grubb torde Bromans uppgifter tarva korrigering och supplering. Vad som på grundval av tryckta källor (särskilt olika delar av Örnbergs verk) och Sehlbergs samlingar härom kan konstateras är i huvudsak följande: Vad Vilhelm Andersson Grubb själv beträffar så skall hans maka enligt en uppgift ha hetat Malin Michaelsdotter. Michael Wilhelmsson Grubb (rad 3 nedifrån), som avled 1715, ingick 1687 giftermål med Catharina Sohm (född 1664, död 1716), och 3 barn till dessa makar äro kända: 1. Wilhelm (Michaelsson) Grubb, född 1688, död 1753, grosshandlare i Stockholm, gift med Maria Catharina Ekman, med vilken han hade en son och 5 döttrar, ingifta i samtidens bruks- och storborgarfamiljer Sahlgren, Tottie, Ström (2) och Tham. 2. Gunilla (Michaelsdotter) Grubb — som sålunda var dotter och ej syster till Michael Wilhelmsson G. — född 1692, död 1729, såsom Broman anger gift med Nils Andersson Grubb, född 1694, död 1749, handelsman i Stockholm och inspektör vid järnvågen. — Gunilla (Gunilda) Grubb är känd som författarinna av pietistiskt-mystiskt färgade sånger av den äldre, konservativa pietismens typ; se härom bl. a. N. Jacobsson, Den svenska herrnhutismens uppkomst (akad. avh., Uppsala 1908), s. 47, not 2; s. 202; E. Liedgren, Svensk psalm och andlig visa (Uppsala 1928), s. 375 samt särskilt Karin Dovring, Striden kring Sions sånger och närstående sångsamlingar (akad. avh. Lund 1951), 1, s. 21, 29, 35, 185 f., 247—249, 254, 257, 263. — En son till henne och hennes make var Michael (Nilsson) Grubb, 1768 adlad af Grubbens, född 1728, död 1808, direktör vid Ostindiska kompaniet 1766—69, kommerseråds titel 1770 (se Elgenstierna, 3, s. 184 f.). 3. Michael (Michaelsson) Grubb, född 1700, död 1740, handelsman i Stockholm. S. 622, rad 4. Elisabet Andersdotter Grubb är här felaktigt placerad. Hon var nämligen icke dotter till Anders Jacobsson Grubb utan till den ovan (s. 907) omtalade Andreas Petri Grubb, som var född i Gävle 1525 och enligt en uppgift (UUB, ms. Nordin 271) skall ha varit sekreterare hos Erik XIV, innan han 1569 blev kyrkoherde i Luleå (död 1611); han var son till borgmästaren i Gävle Per Andersson, underlagmansson från Grubbe by vid Umeå, och Maria Jakobsdotter Bure, underlagmansdotter från samma ort (så Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, Del 2, s. 198 f.) och av Bure-genealogien räknad som Per Anderssons moder. S. 622, rad 5. Ifråga om Nicolaus Olai Bothniensis (död omkring 1550, död 1600) kan i första hand hänvisas till en biografi författad av A. M. Magnusson (akad. avh. Uppsala 1898). S. 622, rad 6. Claudius Johannis Opsopaeus (född 1578, död 1614) var professor vid Uppsala universitet och blev senare (1608) kyrkoherde (domprost) i Uppsala; se J. Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia (Stockholm 1719), s. 200; Herdaminne, Del 3, s. 244 f.; Annerstedt, Uppsala universitets historia, Del 1 (1877), s. 120 (och passim, se register).