Sida
921 / 1095
Kommentarer till släkten Grubb
AI-städad text
birkarlarna, stod i förbindelse med Axel Oxenstierna osv. se härom närmare Nordlander.
En son Jacob Jacobsson Grubb var underlagman i Västerbotten åren 1642–53.
Att de tvenne här lämnade relationerna icke i allo överensstämmer vare sig inbördes eller med Bromans framställning är ju tydligt nog, men därpå låter det sig förklarligt nog icke göra att här närmare ingå.
S. 620, r. 8 f. nedifrån. I fråga om Olof Andersson Grubb (Olavus Andreæ) torde Bromans uppgift, att han varit bror till Jacob Andersson Grubb [d. ä.] få anses skäligen osäker, enär han då enligt B:s uppfattning ju skulle ha varit son till Anders Claesson och Anna Bure, en hypotes som ju ovan påvisats vara orimlig. Han var kyrkoherde i Norrbo (Hälsingland) och avled 1628, se Hm., D. 2, s. 308 ff. (där i fråga om släktskapen hänvisas till Broman, och viss reservation sker beträffande Buregenealogien).
S. 621, r. 2 f. Beträffande Jacob Andersson Grubb [d. y.], den äldste av Anders Jacobsson Grubbs ovan nämnda ättlingar, uppger Stiernman (anf. st.) att han varit känd i sitt lagmansämbete från åren 1590 och 1598 samt att han avlidit 1628. Hans maka har enligt Stiernman hetat Karin Olofsdotter. Broman uppger, att han haft 7 barn: Anders, Petrus, Vilhelm, Olof, Maria, Lars och Marcus (se s. 621, 629 f. o. 632), under det att Buregenealogiens uppgift överensstämmer i fråga om de fyra förstnämnda namnen men sedan upptar Malin och Sara, vartill förmodligen också som sjunde namn bör fogas Margareta (se nedan). Det är emellertid lätt att se, att Bromans uppgifter äro något svävande på vissa punkter. Den dotter han här nämner Maria uppträder nämligen nedan s. 789 under namnet Barbara, och om Marcus (liksom för övrigt även om Olof) vet han praktiskt taget icke någonting. Däremot äro de tre i Buregenealogien upptagna döttrarna faktiskt möjliga att klart påvisa: Malin är känd som maka till borgmästaren Bertil Larsson i Gävle (1570–1590-talen) och som moder till Jakob Bertilsson, likaledes borgmästare därstädes under det tidigare 1600-talet; se härom J. Selggrens anteckningar om 'Borgmästare i Gävle' (i Meddelanden af Gestriklands fornminnesfören., 1902, s. 1–25), s. 2 f., 4. Sara var gift med Wellam Markusson, rådman och borgmästare; dessa makars gravsten är känd från Gävle kyrka (se ibid., s. 4 f.). Margareta Jakobsdotter (Grubb) slutligen var gift 1:o med borgaren Per Ångerman i Gävle och 2:o med Erik Broddesson, rådman 1595, 1598 och borgmästare 1600–1605 (se ibid., s. 5 f.).
S. 621, r. 4. Denne Anders Jacobsson Grubb [d. y.] var icke prost och kyrkoherde i Umeå, som Broman uppger; däremot är nog dennes uppgift riktig, att han var gift med Elsa [Jonsdotter] Halenia; dessa makar återkomma nedan s. 642.
S. 621, r. 6 ff. Om sonen Olof Andersson Grubb, komminister i Umeå och död i denna befattning 1670, se Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 4, s. 239. Broman har i ett senare tillägg råkat sammanblanda denne med den förutnämnde äldre Olaus Andreæ Grubb, kyrkoherde i Norrbo (död 1628), som, därest man finge tro Bromans uppgift (s. 620) — vilket dock som nämnt torde få anses osäkert — skulle ha varit broder till hans farfarsfar.
S. 621, r. 15 f. Om Anna Olofsdotter Grubb (f. 1652, d. 1731) och hennes make Petrus M. Arctædius (d. 1719) se Bygdén, anf. arb., D. 2, s. 349 f. Av deras barn, som voro 12, lämnas där uppgifter om 5, bland dem om sonen Olaus (f. 1670, d. 1728), som blev sin faders efterträdare.