920 / 1095

blivit gift med Anders Persson i Grubbe, och dessa makar — som tydligen haft större anspråk på nyssnämnda hederstitel i förhållande till Grubbe-släkten — hade haft sonen Jacob Andersson Grubb, tydligen den man, som Broman nämner här s. 620, r. 13 nedifr. och som också upptas av A. A. von Stiernman, Svea och Göta hövdingaminne, D. 2 (Sthm 1835), s. 333 såsom lagman i Västerbotten på 1500-talet. Även sonen Anders Jakobsson Grubb upptas hos Stiernman, anf. st., såsom sin faders efterträdare, med tillägg att han var gift med Malin Andersdotter. Denna var frillodotter till prosten och kyrkoherden i Skellefteå Herr Anders, känd i sitt ämbete från åren 1499—1506 (se Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 3, s. 298 f.). Stiernman uppger (efter Buregenealogien), att ärkebiskop Johannes Magnus genom sitt brev förklarat Malin för äkta, vilket säkerligen är felaktigt och förmodligen beror på förväxling med det förhållandet, att ärkebiskop Jakob Ulfsson vid visitation i Skellefteå 28 febr. 1507 med dispens från kanoniska lagen och mot erlagd gottgörelse förklarat Malin i okvald besittning av ett hemman i Storkåge, som Herr Anders förvärvat 1500 och som Malin erhållit som arv efter sin redan avlidne fader. Se härom Bygdén anf. st., där hennes make nämnes Anders Jakobsson af Bure. (Jakob Ulfssons originalbrev finns i Ups. univ:s bibl. och är avtryckt av J. H. Schröder i disp. De cælibatu clericorum in ecclesia Svecana (Ups. 1845). I fråga om Anders Jacobsson Grubbs barn — Broman nämner Jacob, Barbara, Magdalena och Hans — stämmer hans uppgift tämligen väl överens med Buregenealogien, som dock har Margareta på Magdalenas plats och upptar ytterligare 3 barn. Till dessa väsentligen på det genealogiska materialet grundade utredningar torde emellertid böra fogas en erinran därom, att en del uppgifter rörande de äldre generationerna, som huvudsakligen hämtats ur fogderäkenskaper i Kammararkivet, meddelats av J. Nordlander i Kyrkohistorisk årsskrift, Årg. 11 (1910), avd. Meddel. o. aktstycken, s. 129—131. Här konstateras att redan stamfadern Anders Pedersson i Grubbe by var en betydande man, som enligt Gustaf I:s registratur 1526 mot visst vederlag i mårdskinn och skyldighet att göra viss upphandling för konungens räkning förlänats skatteuppbörden m. m. från lapparna i Umeå socken. Han var vidare legaliserad s. k. landsköpman. År 1543 är han tydligen död men då uppvisar jordeboken i samma by två män Jacob Andersson och Östen Andersson, som säkerligen är hans söner. Av dessa är Jacob innehavare av ett synnerligen stort hemman och befinnes vidare flera år t. ex. 1555 och 1556 vara fogde över »Ume och Ångermanne lappar». Även han var landsköpman och erlade 1549 6 mark i köpmanspenningar (Östen blott 2 mark). Son till denne Jacob var tydligen Anders Jacobsson i Grubbe, som 1572 i Stockholm förtullar en del handelsvaror dock i rätt blygsam omfattning men åtta år senare befinnes ha upparbetat sin rörelse avsevärt. »Välvise, lagfarne mannen Anders Jacobsson, lagläsare» var gift med Barbro Pedersdotter. Sonen Jacob Andersson Grubb var född i Umeå 1557. Vid 41 års ålder blev han av Magnus Brahe förordnad till lagman i Västerbotten med tillhörande lappmarker, ett ämbete som han med stor heder förestod i 40 år. Förmodl. 1593 gifte han sig med Karin Olofsdotter, dotter av kyrkoh. Olof i Norrbo, Häls.; hon överlevde honom. De hade 9 söner och 2 döttrar, av vilka 4 söner levde när han 1638 gick ur tiden. Denne Jacob var under det tidigare 1600-talet en av Västerbottens mest betydande män, den främste bland