934 / 1095

S. 648, r. 1 ff. Med det som här anförs om Catharina Hallenia bör jämföras en passus nedan s. 778, där det sägs, att hon »var gift med Olof Kruse eller Stenbit uti Söderhamn, ena Stammoder för denna familjen». S. 648, r. 2. Olof Stenbit nämns av Brun, D. 1, s. 203 som förhandlingsman mellan borgarna i Hudiksvall och Söderhamn 1741 angående prissättningen av åtskilliga varor. Men möjligen gäller detta snarare Olof Danielsson Stenbit nämnd nedan s. 650, r. 17. S. 648, r. 6. Om Jonas Olofsson Stenbit se närmare nedan s. 735 med kommentar. S. 649, r. 9. Om Daniel Olofsson Stenbit, hans maka Brita Tresk och deras barn se nedan s. 734 f. med kommentar. S. 649, s. 16 nedifr. Om And. Gropman se ovan s. 572 med kommentar. S. 649, r. 9 nedifr. Barbara Christina Lindvall blev 1757 gift med landsfiskalen, senare borgmästaren i Söderhamn Olof Hambræus d. ä. (f. 1728, d. 1784), se om honom Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 104. En son till dessa makar Olof Hambræus d. y., f. 1761, blev likaledes borgmästare i Söderhamn (se den i vårt Ättqvist-ms. infästade Hambræus-genealogien). [K. H-K.] S. 649, r. 8 nedifr. Anna Margareta Lindvall blev 1766 gift med apotekaren i Hudiksvall Carl Isac Törling (d. 1768) och avled 1796 (A. Levertin m. fl. Sveriges apotekarhist., Bd 3, s. 1717). S. 650, r. 6 f. Om Jonas Phragmenius och hans familj jfr ovan s. 608 f. och särskilt nedan s. 866 med kommentar. S. 650, r. 17. Lars Danielsson Stenbit var född 1713, blev handelsman och rådman i Söderhamn och representerade staden som riksdagsman 1760—62 (Millqvist, anf. arb., s. 146). Enligt Widmark (Beskrivning över provinsen Hälsingland, D. 2, Gävle 1849, s. 95 f.) anlade Stenbit tillsammans med vice häradshövding And. Gropman 1752 Hassela finbladiga sågverk, vilket endast en kortare tid kom att förbli i företagarnas ägo (till okt. 1756) men kom att betyda åtskilligt för provinsens brädtillverkning (jfr W. Carlgren, De norrländska skogsindustrierna, s. 98). Stenbit omnämns av Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 111, med anledning av en segsliten process, som han och några andra borgare förde mot staden 1751 om rättighet till tullkvarnsbyggnad. Hans maka Christina Bjur skänkte 3000 daler till skolväsendets förbättring (Jensen ibid., s. 123). S. 650, r. 12 nedifr. Om Brita Tresks 2:a gifte (med Peter Lind) jfr nedan s. 735 (med kommentar). S. 650, r. 2 nedifr. Lars Boos (Booze) var f. 1707 som rådmansson och blev själv rådman 1748; fungerade som riksdagsman för Hudiksvall och Söderhamn 1746—47 och för Söderhamn 1751—52 och 1755—56. (Millqvist, anf. arb., s. 146, jfr s. 158). Nämns av Jensen, anf. arb., Bd 1, s. 91 med not (slagsmål o. process), 98 (motstånd mot faktoriets ingrepp i stadens rättigheter), 109 (ägare till ett fartyg). S. 651, r. 9. Erik Olofsson Hörning nämns av Brun, D. 1, s. 75 såsom styvson till borgmästaren i Hudiksvall Abr. Ingemarsson och som »stamfader för släkten Hörning, under kommande sekel en av stadens förnämligare släkter». S. 651, r. 14 nedifr. Enligt sitt ’Memorial’ under den 31 juli 1703 (se Glysisv.-editionen, D. 1, s. 549) skrev Broman vid denna tidpunkt en gravskrift över en person med namnet Erik Olofsson Hörning. Detta kan ju icke avse den här