939 / 1095

S. 658, r. 5 ff. Om Johannes Johannis Halenius († 1716) se Hm., D. 1, s. 281. Vid hans första makas, Maria Christina Rolands, bortgång skrev Broman 1711 juni en gravskrift, som trycktes, se Mem. (Glysisv.-ed., D. 1), s. 553. Om hans maka i 2:a giftet Anna Helena Hiolman, f. 1686, † 1736, och hennes 2:e man Carl Gustaf Rosenmüller se Elgenstierna 6, s. 501; dessa senare makar och deras son Christer Adrian (f. 1717) omtalas av B. Hillgren, Från flydda tiders Delsbo (1942), s. 22. S. 658, r. 15. Elsa Johansdotter Halenia var i sitt 1:a gifte förenad med faderns närmaste efterträdare som kyrkoherde i Väddö Johan Hoffman (jfr s. 869 med kommentar) och efter dennes död (1679) med hans successor Ivar Hilleström († 1714) se Hm., D. 3, s. 440 f. »Till ett testamente efter prosten Herr Ivar Hilleström... och dess älskeliga kära maka Elsa Halenia...» skänktes 1723 en ljuskrona av malm (enligt därpå förekommande inskrift) till Väddö kyrka (Sveriges kyrkor... Uppland, Bd 2: H. 1 (1918), s. 96 f). S. 658, r. 20. Om Könik Halenius se Hm., D. 2, s. 398. Hans maka Helena Veslander (f. 1680, † 1751) är begravd i Ovansjö kyrka (se Meddel. af Gestrikl. fornminnesfören. 1893, s. 19). S. 658, r. 12 nedifrån. Om Lars J:son Halenius († 1709, gift med Annica Hammarin) se Hm., D. 2, s. 177 f. S. 658, r. 9 ff. nedifrån. Om Isaac Kraft, som även nämnes nedan s. 756, se Hm., D. 2, s. 298. Vad närmast angår hans av Broman omtalade tjänst »vid S. Clarae Församling i Stockholm» som »Lärare och Scholæ Rector» är att märka, att han — utom det att han var vice pastor i församlingen — fungerade som rektor vid det s. k. Collegium Claraemontanum eller Collegium Illustre, ett slags överskola, som, med anledning av överhetens beslut att flytta Stockholms gymnasium till Gävle, grundats av församlingen 1669 på förslag av dess dåvarande kyrkoherde, sedermera biskopen Johannes Terserus. Denna högre läroanstalt tycks ha varit i funktion under ett par årtionden. Isaac Kraft var dess siste föreståndare, och när han 1693 gjorde stora ansträngningar att blåsa nytt liv i dess då något tynande tillvaro, hejdades detta från högre ort (ärkebiskop O. Svebilius) såsom ägnat att lända underskolan till förfång. Se härom O. A. Stridsberg, Anteckningar till en historik över Klara skola... 1649—1880 (Sthm 1880), s. 15 f. I Gävle var han linguae Grecae et Hebraicae lector åren 1695—1707 (Lundén, Bidr. t. Gävle skolors hist., 1, s. 280). — Utom de två giften, som Broman och Hm. anger och som i verkligheten utgör det 1:a, med Christina Halenia, som avled redan 1699 15/11 (ej 1704) och det 3:e 1706 med Ingrid Warg (om detta gifte och Ingrid Wargs två senare äktenskap se nedan s. 756), var Kraft i ett 2:a gifte, ingånget 1699 12/11 förenad med Margareta Folcker (f. 1682, † 1705), dotter av rådman Peter Folcker i Gävle och Brita Broms, borgmästardotter därsammastädes. Se Sehlberg, D. 1, s. 350, 480. S. 659, r. 4 ff. nedifrån. Om Olavus Nicolai Kanik jfr Hm., D. 1, s. 115. S. 660, r. 1 ff. Om Nils Olofsson Kanik upplyser Hels. nat:s matrikel (s. 35): »Regii Drotzeti consiliarius, vir austerus in Finlandia mortuus est.» Hur det förhåller sig med hans flerstädes uppgivna ämbetsställning som kamrerare i Krigskollegium förefaller skäligen tveksamt, då hans namn är okänt för J. Klebergs ovan nämnda arbete om detta ämbetsverk. S. 660, r. 9. Om Christopher Nilsson se Hm., D. 1, s. 439 (dödsåret här 1678).