941 / 1095

928 i Uskela kyrka »i sina fäders grav». Lewenhaupt anf. st. har återgivit detta: »d. 1724 [vilket Ramsay dock ej uttalat sig om] och begr. s. å. 13/20. Bromans uppgift 1729 får väl snarast antas bero på felläsning för 1724. Om en till dessa makars bröllop tryckt brudskrift, författad av Broman i jan. 1721, se Mem. (Glysisv.-ed., D. 1), s. 537. S. 665, r. 2. Om Olof Olofsson Kanik (Kanick) och hans befordringar se närmare Lewenhaupt, i, s. 334; födelseåret anges här vara 1693 och dödsdagen 7/7 1757. S. 665, r. 5. Anna Catharina Kaniks (f. 1715) man Salomon Hofverberg var son till kyrkoh. i Ragunda, Jämtl., Salomon H. (se Bygdén, Härnösands stifts hm., 3, s. 112), saknas i O. C. Ahlströms tydligen mycket ofullständiga släktoversikt i Norrländska släkter, D. 2 (Östersund 1892), s. 99 ff. Han uppges av Bygdén ha varit kammarskrivare i Krigskollegium, men tycks i så fall ej ha varit ordinarie (förekommer ej hos J. Kleberg, Krigskollegii historia). S. 665, r. 12 ff. Om Anna Catharina Kaniks (f. 1694) man Johan Carlsten, premierlöjtnant vid Hälsinge regemente 1718 (avsked 1719), se Lewenhaupt, anf. arb., i, s. 14. Mellan familjerna Broman och Carlsten rådde, som Hægermarck påpekat, icke något gott förhållande. Akterna visa, att uppträden förefallit dem emellan, i ett fall i form av en rangtvist mellan fruarna (skildrad av S. Brun i Hudiksvallsposten 1927: 17 nov.), varjämte det inträffat att Carlsten uppträtt så vanvördigt gentemot Broman, att denne funnit anledning att i en inlaga av 16 jan. 1717 till Uppsala domkapitel anmäla Carlsten, då fänrik, för olämpligt uppförande. Uppgiften om Carlstens flykt till Ryssland får ses i samband med vad Broman berättar i Glysisv., Flock 2 (editionen D. 2, s. 292), där det heter, att han 1731 flyttat bort från hustrun och »säges vara Major vid Ryska Husarerna 1741, av de hit kommenderade». S. 666, r. 16. Om faktorn vid gevärsfaktoriet Johan Eskilsson (f. 1599, d. 1657) se B. Steckzén, Om Söderhamns gevärsfaktori (i Hälsingerunor, 1934, s. 23—47), s. 31 f.; han nämnes också av Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, bl. a. s. 35 f. 42, 61, liksom av Broman flerstädes så bl. a. Glysisv. Flock 1 (ed., D. 1, s. 250). S. 666, r. 12 nedifr. Hans Larsson Garp förekommer i Bromans borgmästarlängd i Glysisvallur Fl. 1 (ed. D. 1, s. 249 f.); jfr Jensen, Bd 1, s. 35. Se även här nedan s. 787. S. 666, r. 9 nedifr. Nils Thomasson (d. 1640) var faktor vid gevärsfaktoriet i Söderhamn och någon tid även stadens borgmästare, se Jensen, Bd 1, s. 35 med not 1; B. Steckzén i Hälsingerunor, 1934, s. 27—31. S. 666, r. 7 nedifr. Om Petrus Jonae Nenzelius (d. 1673), lektor i Härnösand slutl. primus theol. lector; förordnades 1658 till kyrkoh. i Nora (Ångerm.) men måste på grund av en av konung Karl Gustaf utfärdad fullmakt för annan person å samma pastorat återgå till lektoratet. Se J. F. Biberg, Härnösands stifts hist. o. hm., D. 2 (Hsand 1876), s. 31; D. 3, s. 49 f.; Bygdén, anf. arb., D. 2, s. 294. Hans maka nämnes av Biberg Brita Lundel, kyrkoh.-dotter från Skellefteå, vilket tydligen är felaktigt (Bygdén, som anf. arb., D. 3, s. 304 redogör för syskonen Lundelius, barn till kyrkoh. Nicolaus Martini, känner icke någon dotter med namnet Brita). Och någon anledning att betvivla Bromans uppgift om hennes här-