944 / 1095

Omslagen till H. 18 och 19 av Glysisvallur-editionen (D. 3:9, resp. 2: 4); jfr även Hægermarcks »Helsingboken» (Ups. 1900), s. 30 f., ävensom A. Forsbom, Litteratur om Hälsingland (Hudiksv. 1940), s. 26 f. Om hans skoltjänster se J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola, s. 7; om hans befattning med insamling av medel för ett nytt skolhus i Hudiksvall (1659) se Brun, D. 1, s. 120; en inblick i hans verksamhet som medlem av trolldomskommissionen ger ett aktstycke hos Jensen, Bd 1, s. 65 f. osv. S. 671, r. 16. Om Lars Pedersson Nerbelius och hans familj se även nedan, s. 681 f. S. 671, r. 21 ff. Nils P:son Nerbelius hade enligt Hälsinge nations matrikel (s. 68) mycket att beställa med byggandet av den nya kyrkan i Söderhamn från 1685; jfr även Jensen, anf. arb., Bd 1, s. 55. S. 671, r. 12 nedifr. Jacob P:son Nerbelius, som bl. a. också var stadsnotarie i Söderhamn, hade i tidigare år haft anställning som hovmästare hos landshövdingen friherre Jacob Fleming (Hels. nat:s matr., s. 84). Jfr Jensen, Bd 1, s. 55. S. 671, r. 9 nedifr. Joachim Zellinger blev bergsfogde i Gästrikland och Hälsingland 1673, men fick avsked 1676 och blev då tullnär, stadsskrivare och organist i Söderhamn (J. A. Almquist, Bergskollegium, s. 303). S. 671, r. 5 nedifr. Borgmästaren Jon Mårtensson Qvast, som blev rådman 1636 och sedan innehade borgmästarämbetet i 12 år, dels ensam, dels med andra, får ett vackert eftermäle som »en av förgrundsfigurerna i Hudiksvall under mitten av 1600-talet, en hedersman, som synes hava åtnjutit sina medborgares fulla förtroende och som oegennyttigt gagnat sin stads intressen både som borgmästare och vid de upprepade tillfällen, han vid riksdagen representerade sin stad». Brun, Hudiksvalls hist, D. 1, s. 67 ff.; se vidare s. 73, 75 ff., 78. Se även Glysisv., D. 1, s. 72 f.; Borgarstånd, riksdagsprot. före frihetstiden, s. 42, 44, 49 osv. S. 672, r. 17 ff. Om borgmästaren Peter Castorin (f. 1680, d. 1737) se ovan s. 647 med kommentar. S. 673, r. 1 ff. Om barnen från Peter Castorins 2:a gifte jfr ovan s. 647 samt kommentarens uppgifter beträffande Anna Brita och Per d. y. (om denne senare jfr även Örnberg, Årg. 6 (1890), s. 23 och Årg. 10 (1894) s. 13). Se även nedan s. 867. S. 673, r. 11. Om Elisabet Crælia se ovan s. 587 med kommentar. S. 673, r. 16. Det är här fråga om Jonas Jonsson Drake, om vilken se ovan s. 587 med kommentar. S. 673, r. 18 ff. Om borgmästaren Jonas Hallberg jfr ovan s. 643 med kommentar. S. 673, r. 9 nedifr. Hans P:son Nerbelius avled 1692 (enl. Hels. nat:s matr., s. 68). S. 674, r. 5 ff. I fråga om Lucas Andersson Bomans båda giften 1699 och 1706 har Broman av allt att döma blandat ihop årtalen på ett något förvirrande sätt. S. 675, r. 6. Om Olof Nerbelius, borgare i Härnösand 1689, rådman 1694—1700, stadskapten 1706, d. 1709, se G. Bucht, Härnösands historia, D. 1 (Upps. 1935), s. 168, 235, 340, 368, 496, och samma arbete lämnar även upplysningar om sonen Peter Olofsson Nerbelius, f. omkr. 1657, rådman 1717, v. borgmästare 1719, d. 1735 (se regist.).