943 / 1095

S. 76 upptas som notarie 1659—67, att han var son till »underlagmannen i Hälsingland Lars Källbjörnsson och Brita Olofsdotter» — denna senare ej nämnd av Broman — ävensom att han 1667 blivit »utnämnd till lagman uti Västernorrland efter en broder [kurs. här], som då hade avlidit», vilket sistanförda ju avser Lars Larsson. Skillnaden i ålder mellan Lars och Erik har ju varit rätt betydlig, men Erik blev dock student i Uppsala blott 13 år (drygt) efter Lars, vilket ju även för de tider, varom här är fråga, får anses rätt knappt för att gälla far och son. Jämför slutligen notisen här ovan om skattefriheten å hemmanet Åkre, där med sonen häradshövding Nerbelius med all rimlighet måste avses Erik. Samtidigt med Erik inskrevs Jonas Larsson Nerbelius (s. 675, r. 20) vid Uppsala universitet, och det får väl därmed sättas ifråga, huruvida icke också han är att räkna till kretsen av Lars Källbjörnssons söner. Ordningsföljden dessa emellan skulle i så fall måhända ha varit denna: Källbjörn, Lars, Peter, Erik och Jonas. (Däremot får det väl anses skäligen osäkert, huruvida slutligen även Johan(nes) och Dominicus höra hit såsom de yngsta, detta med hänsyn till att deras studentår är 1656 och till att Dominicus väl uppkallats efter morfadern). S. 670, r. 17 ff. Lars Larssons änka Malin Dominicidotter supplicerade om understöd med anledning av »det vederwärdiga och fattiga tillstånd hon med de sina förmedelst dess mans och före detta underlagmannens Lars Larsson Nerbelii dödliga avgång är lämnad uti», vilket föranledde ett kungligt brev av 19/8 1668 till landshövdingen i Gävle med uppdrag att undersöka, om någon spannmål funnes tillgänglig (Gävleborgs läns arkiv, Landskansl. D. I. a. 5 enl. K. H-k). S. 670, r. 11 nedifr. Vad vidare angår Erik Larsson Nerbelius är att märka, att den hos Kleberg (anf. arb., s. 76) förekommande uppgiften, att han varit e. o. professor i Uppsala förefaller något osäker. Eriks maka har enligt samme sagesman hetat »Katarina Laurenius, dotter till kyrkoh. Lars Laurenius», och i ett 2:a gifte skall han ha äktat Karin Nilsdotter, som tidigare varit gift med hans företrädare som notarie i Krigskollegium Olof O:son Gavelius. (Huruvida detta på något sätt kan förlikas med Bromans uppgift må här lämnas därhän.) Av de av Broman nämnda barnen känner Kleberg icke dottern Anna och detta måhända av den anledningen, att Anna av åtskilligt att döma svårligen kan ha varit dotter till Erik Nerbelius. Hennes make Daniel Andreae Berg tycks nämligen ha varit omkring 40 år äldre än Erik, och han avled 1653, d.v.s. vid en tidpunkt då Erik ännu näppeligen ägde någon dotter: en sådan, för Broman okänd, men enligt Kleberg bärande namnet Brita, döptes i Stockholm 1666. Detta leder till en förmodan att Anna snarast varit syster till Erik och således att beteckna som Anna Larsdotter. Om hennes och makens ättlingar se nedan s. 778 f. Erik Nerbelius nämnes av Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 55 jämte ett par andra släktmedlemmar. S. 671, r. 4 ff. Om Erik Eriksson Nerbelius upplyser V. Ekstrand, Svenska lantmätare (Umeå & Upps. 1896—1903), s. 112 f., att han åren 1681—86 var kommissionslantmätare i Livland, blev e. o. lantmätare i Östergötlands län 1687, ordinarie 1690, men avled samma år i början på året. S. 671, r. 8 ff. Om Peter Larsson Nerbelius jfr ovan, vidare Glysisv., D. 2, s. 493 och Hm., D. 1, s. 78 (här riktigt angiven som son till »Laur. Chelberni»), Ur ett av honom 1636 hållet tal om Hälsingland (’De Helsingia, Norrlandica praestantissima provincia’) ha utdrag i svensk översättning av K. H-K meddelats å