946 / 1095

1500-talets historia kände Anders Sigfridsson Rålamb, vars barn, enligt vad båda de kungliga breven omtalar, innehade Kungsgården i arv men skulle få vederlag på annat håll. Konungen får väl sålunda antas ha räknat med att Kungsgården borde kunna tillgodose innehavarna av såväl Hudik som Vallen. S. 677, r. 5 nedifrån. Om Lars Jacobsson Norelii svärfader Samuel Gestrinius (f. 1604, d. 1672) se ovan s. 614 med kommentar. S. 678, r. 2. Om Lars Larsson Norelius se Hm., D. 2, s. 25. S. 678, r. 13. Om Sven Månsson Hagelsten se ovan s. 616 med kommentar, 657; om dottern Magdalena jämför även nedan s. 811. S. 678, r. 15 nedifrån. Om Johan Henrik Norelius, gift 1725 med Giörel Eleonora Svinhufvud (f. 1696, d. 1775), se Hm., D. 1, s. 138; Elgenstierna, 8, s. 80. Av deras döttrar blev Engelborg (Engla) gift med komministern i Norrala (Hälsingland) Olof Alcén, f. 1725, d. 1785 (Hm., D. 2, s. 305) och Anna Maria gift med komministern i Färila (Hälsingland) mag. Esaias Altberg (f. 1734, d. 1791). S. 678, r. 3 nedifrån. Axel Larsson Norelius nämnes här nedan s. 681 i ett tillägg av obekant hand inspektor på ’Åmåt’, tydligen Åmots bruk i Ockelbo (Gästrikland). Jämför även nedan s. 856 f. S. 679, r. 1. Pehr Bergqvist (f. 1666, d. 1716) var komminister i Järvsö (se Hm., D. 2, s. 155). S. 679, r. 5. Sara Hedvig Norelia blev gift med Johan Bolinder, slutligen kyrkoherde i Söderhamn (d. 1773), se nedan s. 681 och Hm., D. 3, s. 110 f.; Jensen, Söderhamns historia, Bd 1, s. 122. S. 679, r. 8 f. Om Mårten Ubman jämför Hm., D. 2, s. 174 noten. S. 679, r. 18. Om Lars Norelius’ änka Sophia Hansdotter Fernæa berättar Sehlberg (D. 1, s. 601) bl. a., att hon slutligen bodde på Lexe vid Tolvfors bruk, där hon höll skola för bruksbarnen; hon avled där omkring 90 år gammal och fick sin grav i Valbo kyrka. Ävenså återges hennes berättelse om den ryska hemsökelsen i Hamrånge 1721, särskilt hennes makes vedermödor vid detta tillfälle. — Om hennes första man Olaus Enecopiander se J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. f. S. 679, r. 9 nedifrån. Lars Larsson Norelius var 1761 konstapel vid artilleriet och kallade sig Norell (Sehlberg, D. 1, s. 599). S. 680, r. 8. Om Henrik Lindbohm (f. 1699, d. 1763, slutligen kyrkoherde i Grangärde, Dalarna) och hans delvis äventyrliga levnadsöden se Muncktell, Västerås stifts herdaminne, D. 2, s. 146 f. S. 681, r. 1. Erik Larsson Norelius disputerade 1703 under professor Har. Vallerii presidium. S. 681, r. 7. Om Jacob Larsson Norelius se Hm., D. 2, s. 304 f.; om hans föräldrar se ibid., s. 442. S. 681, r. 13. Lars Jacobsson Norelius (f. 1713, d. 1771) stillade som vice pastor i Arbrå genom sin predikan 3:e söndagen efter påsk 1743 den upproriska allmogen, vars förbittring över det ryska krigets snöpliga utgång m. m. tycktes vilja ta sig uttryck liknande dem, som ledde till dalupproret. Norelius blev slutligen (1751) kyrkoherde i Sigtuna; se om honom närmare Hm., D. 2, s. 449. S. 681, r. 15. Eric Jacobsson Norelius blev 1746 guldsmedsmästare i Söderhamn; om honom och hans maka Maria Christina Ström se G. Upmark, Guld- och silversmeder, s. 650 f.