976 / 1095

STIERNA, 2, s. 26 f. och 121 f.; 8, s. 386. Om Kock se även Westén, Svenska kungliga hov-clereciets historia, D. 1: 2 (Örebro 1801), s. 20 ff.; om Trotzenfelt (f. 1613, d. 1679) se Stockholms rådhus och råd (1915), D. 2, s. 42 f. S. 774, r. 6. Om Petrus Lenæus, adlad Clo, f. 1631, d. ogift 1667 efter hemkomsten från utländska resor, se Elgenstierna, 2, s. 26. S. 774, r. 12 ff. Om kyrkoherden i Lena (Uppland) Augustinus (Östen) Jonæ (och hans svärfader Canutus Pädersson) se Hm., D. 2, s. 182 f. Över den från Augustinus stammande grenen av släkten Lenæus finns en släkttavla hos Örnberg, Årg. 9, 1893, s. 274—278, vida utförligare än Bromans. S. 774, r. 11 nedifrån. Om Canutus Augustini Lenæus och hans familj se utom Örnberg Hm., D. 2, s. 177. S. 774, r. 8 nedifrån. Om Nicolaus Canuti Lenæus se Örnberg, Årg. 9, s. 276, Hm., D. 2, s. 141. S. 774, r. 4 nedifrån. Om Canutus Nicolai Lenæus eller Knut Nilsson Lenæus, numera väl mest bekant som författare till Delsboa illustrata (Stockholm 1764), se Hm., D. 1, s. 282 ff.; Delsboa illustrata s. 107—115; Sam. Ödmanns bekanta teckning 'Prosten Lenæus i Delsbo och hans församling på 1700-talet', tryckt som tillägg till vissa upplagor fr.o.m. den 4:e (Örebro 1861), här citerad, av Ö:s Hågkomster från hembygden och skolan; Sv. män och kvinnor, 4 (1948), s. 527 med där anförd litteratur. — Om makan Anna Robsahm se Örnberg, Årg. 5 (1890), s. 405. S. 775, r. 1 ff. Av döttrarna Lenæus blev Magdalena (f. 1718, d. 1797) gift med Nils Unander (f. 1708, d. 1780), kyrkoherde i Markim, Uppland (Hm, D. 2, s. 269); Christina, f. 1720, avled i Delsbo 1782, Anna f. 1722, dog 1741, och Catharina f. 1727, blev 1750 gift med Thomas Stephensson Bennet, faktor vid Flors linnefabrik (i Mo socken, en mil från Söderhamn), tydligen son till den engelske industrimannen Stephen Bennet (f. 1691, d. 1757), som 1723 kommit till Sverige såsom Jonas Alström(er)s medhjälpare och varit vice direktör vid Alingsås-verken men 1736 blivit direktör för den nämnda linnefabriken i Hälsingland. Se vidare angående barnen Lenæus Sam. Ödmann, anfört arbete, s. 100; Örnberg, Årg. 9 (1893), s. 275; B. Hillgren, En bok om Delsbo, D. 3 (Stockholm 1926), s. 61 f. Se om Stephen Bennet särskilt B. Boëthius i Sv. biografiskt lexikon, Bd 3 (1920—22), s. 216—220 med där anförd litteratur, samt om Flor-fabriken litteratur hos A. Forsbom, Litteratur om Hälsingland (Hudiksvall 1940), s. 149 f., 167 f., jfr även s. 179, 308. Sonen Nicolaus Lenæus (f. 1724) blev enligt Ödmann (s. 100) "Fabrikör, men med föga framgång". Enligt Örnberg anfört ställe blev han 1756 gift med Eva Fredrica Eek (f. 1733), dotter till en fabrikör i Nyköping. Härav framgår med all tydlighet, att Hm:s uppgift (D. 1, s. 284), att han dött som student måste vara felaktig. S. 775, r. 6. Om Augustin(us) N. Lenæus (d. 1788), hans levnadsöden och ättlingar se Sacklén, Sveriges läkare-historia, Avd. 2: 1, s. 349 f.; Örnberg, Årg. 9, 1893, s. 276 ff. S. 775, r. 10. Johannes Canuti Lenæus var enligt Örnberg, anfört ställe, s. 278 skrivare vid riksänkedrottningens stall. S. 775, r. 15. Om Margareta Augustini Lenæa och hennes make kyrkoherde Jacob Balthasarsson (Jacobus Balthazari), f. 1600, d. 1675, se Hm., D. 1, s. 230 f. S. 775, r. 19. Om Anna Kenicia och hennes man domprosten Carl Prætorius