977 / 1095

964 (död 1632) se Hammarin, Carlstads stifts herdaminne, Del 1, s. 234. Om dottern Helena (f. 1613, död 1650) och ätten Bäfverfeldt se Elgenstierna, 1, s. 709 ff. S. 775, r. 15 nedifrån. Barbara Kenicias make Olof Niurenius (Olaus Petri Niurenius) var född 1580 (?), var rektor vid trivialskolan i Gävle och kyrkoherde i Hille (Gästrikland) från omkring 1615 (Hm., D. 2, s. 57: 1610), se Meddelanden av Gästriklands fornminnesförening, 1908, s. 26 f.; Lundén, Del 1, s. 60, 64 f. År 1619 kallad till kyrkoherde i Umeå, och från hans verksamhet här skall endast erinras därom, att "minnet av 'Mäster Olof i Uma' är oupplösligt förbundet med arbetet på lapparnas kristnande, med tillkomsten av Skytteanska lappskolan i Lycksele och pedagogien i Umeå" (Lundén, s. 65 med hänvisning till N. Ahnlund, Två präster i Umeå storpastorat, i Sv. Dagbladet 23 juni 1922). Det bör också nämnas att han är författare till en av våra tidigaste Lapplandsbeskrivningar ('Laplandia...' efter sonen E. Plantins svenska översättning utgiven i utdrag av K. B. Wiklund, Sv. landsmål. 17:4, Uppsala 1905). Efter Barbara Kenicias död (omkring 1622) trädde Niurenius omkring 1625 i nytt gifte med Magdalena (Malin) Zachrisdotter, prästdotter från Själevad (Ångermanland). Han hade barn i båda giftena. De antog namnet Plantin, som Broman nämner. Se vidare K. B. Wiklunds inledning till den förutnämnda editionen; N. Ahnlund, Bröderna Niurenius (i Västerbotten, årsbok, 1925, s. 181 ff.; ovan nämnda tidningsartikel överarbetad och något utvidgad); Bygdén, anfört arbete, D. 4, s. 214 ff. S. 775, s. 10 nedifrån. Om Margareta Kenicia (f. 1601, död 1679) och hennes man biskop Olaus Laurelius (död 1670) se Muncktell, Västerås stifts herdaminne, Del 1, s. 22 ff.; G. Hellström, Stockholms stads herdaminne, s. 426 f.; om maken bl. a. Annerstedt, Uppsala universitets historia, D. 1, 2:1–2 passim (se register) och särskilt A. Hacklin, Olavus Laurelius, hans liv och verksamhet, 1–2. Luleå 1896. S. 775, r. 3 nedifrån. Lars Laurelius, adlad Lagersköld, var major vid Hälsinge regemente, då han 1657 avled, förmodligen till följd av sina vid Warszawa ådragna blessyrer; han var gift med Magdalena Transehe von Roseneck, se Elgenstierna, 4, s. 485 f. S. 776, r. 1 f. Peter (Petrus) Laurelius var född 1632 och dog 1645 och brodern Olaus f. 1637, död 1642. S. 776, r. 3. Catharina Laurelia (död 1693) blev gift 1:o 1647 med kungliga sekreteraren Johan Mattsson Wijnbladh, 1649 adlad under samma namn, f. 1615, död 1659; 2:o 1663 med stadsöversten i Stockholm Johan Forbes, se Elgenstierna, 2, s. 789; 8, s. 775 f. S. 776, r. 4. Om Margareta Laurelia (f. 1634, död 1680) och hennes make i 1:a giftet (1652) Ericus Haqvini Odhelius (f. 1620, död 1666), teologie professor i Uppsala, slutligen utnämnd kyrkoherde i Storkyrkan (S:t Nicolai) i Stockholm, se Hm., D. 1, s. 255 f.; Hellström, Stockholms stads herdaminne, s. 429 f.; Annerstedt, Uppsala universitets historia, D. 1, 2:1–2 (se register); Elgenstierna, 5, s. 523. Hon trädde 1668 i nytt gifte med Västerås-biskopen Nicolaus Rudbeckius (f. 1622, död 1676). S. 776, r. 9 f. Om Martinus Olai Nycopensis (f. 1596, död 1557) se Hm., D. 1, s. 19; Annerstedt, anfört arbete, D. 1; 2:1; E. M. Dahlin, Bidrag till de matematiska vetenskapernas historia (Uppsala 1875), s. 117 ff. S. 776, r. 12 f. Om Johan(nes) Kenicius, aktuarie i Krigskollegium, se J. Kleberg, Krigskollegii historia (Stockholm 1930), s. 70. S. 776, r. 13. Häradshövdingen Gudmund Krok nämnes som fader till Elisabet Krok, gift med assessor Lars Wadensteen, adlad Wadenstierna (f. 1649,