983 / 1095

S. 790, r. 1 ff. Om klockaren Peder Grijs har Sehlberg, D. 1, s. 71 f. åtskilligt att förmäla. S. 790, r. 10 ff. Om Gunhilda Pedersdotter Gris och hennes make Jonas Olofsson Grundberg se ovan s. 634 (med kommentar) och nedan 794. S. 790, r. 14 ff. Om Anders Persson Gris (död 1711), slutligen borgmästare i Söderhamn, se Glysisvallur, D. 1, s. 61; Jensen, Söderhamns historia, Bd 1, s. 38, 46, 52, 70. Jämför även ovan s. 711, jämväl rörande makan i första giftet Ingerid Johansdotter Modina och makarnas barn. S. 790, r. 12 nedifrån. Om Petrus Andersson Gris (Grise), hans maka och svågern L. Svebel jämför ovan s. 711 med kommentar. S. 791, r. 1 ff. Om Hans Andersson Gris och hans maka se ovan s. 711 med kommentar. S. 791, r. 8 ff. Anna Greta (Margareta) Hansdotter Gris make var Georg Herman Trolle, 1758 adlad af Trolle (född 1672, död 1765), slutligen schoutbynacht (konteramiral); om hans krigiska bedrifter m.m. anföres åtskilligt av Elgenstierna, 8, s. 380. Angående barnen är följande att märka: Hans Herman blev fortifikationskapten (död ogift på 1770-talet); Anna Catharina skall enligt Elgenstierna ha varit född 1723 (ej 1718), vilket dock ej kan anses som fullt säkert, död 1750, gift 1749 med sin frände salpetersjuderidirektören Lars Pontelius, 1772 adlad Sköldarm (född 1717), se Elgenstierna, 7, s. 300; Charlottas man Carl Wallendahl (född 1706, död 1768) blev notarie och vice sekreterare i Krigskollegium (se J. Kleberg, Krigskollegii historia, s. 170); utom den dotter Broman åsyftat — hon hette Anna Sofia — hade makarna Wallendahl två söner. Carl Fredrik af Trolle är obekant för Elgenstierna (måhända tvilling med Anna Catharina?), och detsamma gäller om Julius. Georg avled 1811 som överinspektör. Henrik (född 1730 24/11, död 1784) blev generalamiral m.m., och hans livsverk för svenska flottans reorganisation skildras av A. Munthe, Svenska sjöhjältar, 6 (Stockholm 1911), s. 89 ff.; jämför även Hj. Börjeson, Biografiska anteckningar om Örlogsflottans officerare 1700—1799, utgiven av K. Wester (Stockholm 1942), s. 199. Johan (född 1734 6/6) blev kapten vid amiralitetet och dog 1792. Om Peter Julius har Elgenstierna icke någon närmare uppgift. S. 791, r. 3 nedifrån. Sophia Christina Gris make, kyrkoherde Carl Tellbom (död 1766, se Herdaminne, D. 1, s. 359 ff.), vann en viss ryktbarhet såsom inblandad i det så kallade Sickla-målet 1723, däri avhållandet av pietistiska konventiklar påtalades. Ehuru denna process avlopp lindrigt för de åtalade, förberedde den otvivelaktigt utfärdandet några år senare (1726) av det beryktade konventikelplakatet. Av litteraturen må nämnas: E. W. Bergman, Några bidrag till svenska kyrkans historia, 1 (Stockholm 1873), s. 1—84; H. Levin, Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686—1782 (Stockholm 1896), s. 205 ff.; H. Pleijel i Svenska kyrkans historia, Bd 5 (Stockholm, tryckt i Uppsala 1935), s. 304 ff. (noter s. 585). Senare vunnen för den herrnhutiska åskådningen förblev han denna trogen hela sin återstående levnad, och hans nitälskan för denna, som tog sig uttryck däri att han höll andaktsstunder i sitt hem och spred herrnhutisk litteratur, åsamkade honom undersökningar och förhör inför konsistoriet (Herdaminne, anfört ställe; Pleijel i anfört arbete, s. 492 (o. 610) och särskilt Karin Dovring, Striden kring Sions sånger (akademisk avhandling Lund 1951), 1, s. 76, 235 f.). S. 792, r. 1. Peter Hansson Gris nämns Kamrer vid Tullen i Stockholm, jämför ovan s. 638.