982 / 1095

borgmästare, se om honom vidare Jensen, anf. arb., Bd 1, s. 36. Jfr även ovan s. 718 med kommentar, S. 787, r. 15. Rådman Erik Persson Torger omtalas av Brun, D. i, s. 78 f. med anledning av en tvist mellan stadens åldermän och dess borgmästare (Olof Ström). Jfr ovan s. 669 med kommentar. S. 787, r. 3 nedifr. Jon Hansson Garp och hans hustru Catharina Schog omnämnas av Örnberg, Årg. 9, 1893, s. 490, not 1. S. 788, r. 8. Om Anders Abrahamsson Bro jfr ovan s. 742 (med kommentar). S. 788, r. 14 nedifr. Catharina Jonsdotter Garps 1:e make var Joachim Lütkeschwager (f. 1662, d. 1711), son av handelsman Joachim L. i Stockholm och hans maka Magdalena Jostsdotter Schütte. Lütkeschwager d. y. var bildhuggare i Stockholm, men var 1693 bosatt i Söderhamn, där han ådrog sig ett par injurieprocesser (se Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 69). Rörande hans konstnärliga verksamhet kan nämnas, att han 1690 utförde en altaruppsats i Ovansjö kyrka (Gestr.) jämte utsmyckning av korskranket (Sveriges kyrkor, Gästrikland (1932—36), s. 347, 351), ävensom att han möjligen åtminstone komponerat predikstolen i Vassunda kyrka (Uppl.), beställd 1708 men levererad och uppsatt först 1716, alltså långt efter hans död (Sveriges kyrkor, Uppland, Bd 4 (1912—20), s. 179). Hans namn företer olika skrivningar: Jochum Lutkenschwager och Jochim Lütken Schvager (Sveriges kyrkor), Joachim Lyckenswager (Jensen), men när C. af Ugglas i Kult och konst, 1905, s. 76 nämner honom Lutkenschweiger, föreligger säkerligen en felläsning. Efter hans död ingick änkan 1713 nytt gifte med Antoni Lorentz (d. 1719, ej 1720), som också tidigare varit gift. Med år 1700 erhållet ämbetstillstånd bedrev denne bryggerirörelse i en fastighet vid Regeringsgatan i Stockholm till sin död, då han efterlämnade ett förmöget bo. Änkan, fru Catharina, fortsatte rörelsen till 1744, då hon enligt anteckning »övergivit näringen». Hon avled också påföljande år. (Meddel. av f. Förste bibliotekarien fil. dr S. E. Bring). Om släktförhållandena i övrigt, fru Catharinas barn i 1:a giftet, som antogo styvfadern Lorentz’ namn (Magdalena, g. 1718 med bryggaren Lorens Ericsson Westman och omgift 2 ggr, samt Anders, f. 1710, d. 1775, bryggare i Stockholm) se Örnberg, Årg. 9 (1893), s. 450. S. 788, r. 12 nedifr. Sigrid Jonsdotter Garps man lantmätaren Johan Verving (f. 1669) blev student 1680, började egen lantmätarverksamhet 1691, avlade examen 1693, e. o. lantmätare i Uppland 1709 men avflyttade s. å. till Norrland, se V. Ekstrand, Sv. lantmätare, s. 23 (nr 252) samt här nedan s. 858. En av Verving 1688 och 1689 upprättad stadsplan över Hudiksvall omtalas av Brun, D. i, s. 62 f. och avbildas s. 64—65. S. 788, r. 7 ff. nedifrån. Om Sigrid Hansdotter Garp, hennes make och ättlingar se ovan s. 666 ff. S. 789, r. 17. Barbara Jacobsdotter Grubb nämnes här ovan s. 632 (r. 11 nedifr.) Maria. S. 789, r. 2 nedifr. Om Margareta Andersdotter Gris' make kyrkoh. Jonas (Jöns) Olai Bölenius i Nätra (Ångerm.), f. 1571, d. 1644, se Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 2, s. 375 f. Att barnen skulle ha nämnt sig Gris efter modern tycks icke undantagslöst hålla streck (jfr Bygdén); däremot tycks det ju, som om vissa av barnbarnen skulle ha antagit namnet.