992 / 1095

tydligen såsom kronofogde i Hälsinglands norra kontrakt med en viss myndighet gentemot Hudiksvalls borgerskap, så t. ex. 1657 och 1661, fall varom Brun (D. 1, s. 69 och s. 72 f.) berättar. Vid den sistnämnda tidpunkten befunno sig emellertid hans egna affärer i ett synnerligen tilltrasslat skick med bristande redovisning m. m. Utredningen härav försvårades dels av Lars Isaacssons sjukdom, dels av makan Margareta Weifert (s. 817, r. 4 f.) och sonen studenten Mårten Larsson (Vallmo, r. 15), vilka gömt undan husets ägodelar dels på skilda håll inom den egna gården, dels hos vänner och bekanta. Se härom närmare Brun, anf. arb., s. 73 f. S. 817, r. 12. Isak Vallmo, uppges av Hels. nat:s matr. ha varit prästvigd. S. 817, r. 15. Mårten Vallmo (jfr ovan) nämnes därsammastädes »Scriba in Cancellaria Regia»; hans dödsår uppges här ha varit 1663. S. 818, r. 2. Den man Broman nämner Marcus Israelis hette otvivelaktigt Marcus Nicolai, se om honom Hm., D. 1, s. 155; B. G. Jonzon, Blad ur Bollnäs församlings kyrkohist. (1—4, 1899—1900), s. 53 f. Hans maka Anna Grubb tillhörde en annan gren av släkten Grubb än den Broman behandlat härovan s. 620 ff. Hon var nämligen dotter till Per Andersson Grubb (Grubbe), som blev borgmästare i Gävle 1525 och som — om man får tro genealogierna — var son till Anders Persson i Grubbe och Maria, Jakob Anderssons dotter i Bure, och således broder till underlagmannen i Västerbotten Jakob Andersson (Grubb), som Broman nämner s. 620 (r. 14 nedifr.) ehuru med felaktig härledning. Jfr J. Selggren, Borgmästare i Gävle (i Meddel. af Gestrikl. fornminnesfören., 1902, s. 1—25), s. 2 samt här ovan kommentaren till s. 620 f. S. 818, r. 7. Om Johannes M. Bullernæsius se Hm., D. 2, s. 454 f. Bromans uppgift, att han skulle ha varit k. hovpredikant är felaktig; han var däremot informator för de kungliga pagerna. Jfr även Elgenstierna, 7, s. 267. S. 818, r. 12. Om Marcus Johannis Simming (f. 1621, d. 1690 27/11), hans levnadsöden, prästerliga tjänster m. m. se Hagström, Strängnäs stifts hm., 2, s. 152—159; G. Hellström, Stockholms stads hm., s. 532 f.; här lämnas också uppgifter (särskilt pålitliga hos Hellström) om hans båda giften och hans barn. Han var gift 1:o 1652 med den här nämnda Sara Troilia (f. 1635), dotter av kyrkoh. Uno Troilius (f. 1586, d. 1664) och hans maka Margareta Zebrazyntia (Sæbrozyntia) eller Hansdotter Burea (f. 1594, d. 1657), den bekanta »Stor-Mor i Dalom» (om henne, resp. hennes ättlingar kan ses Muncktell, Västerås stifts hm., D. 2, s. 216, 218, vidare H. Lundborgs Efterskrift till Alva Uppströms romantiserade teckning 'Stor-Mor i Dalom' 3:e uppl. (Sthm 1900), s. 179 f.; A. Vestgärds i Dalarnas hembygdsbok, 1932, s. 37 ff.). Om Simmings 2:a gifte 1671 med Anna Stiernman se ovan s. 622. Barnen voro 9 i 1:a giftet och 4 i 2:a. — Om hans visitation av Gävle skola 1666 se Lundén, Bidrag t. Gävle skolors hist., D. 1, s. 150 ff. S. 819, r. 18. Om Uno Simming (vars av Broman uppgivna födelseår torde vara felaktigt) se Hm., D. 2, s. 311. S. 819, r. 20. Om E. Leuchovius, gift med Sara Dahlberg, se Elgenstierna, 2. s. 433. S. 819, r. 7 nedifr. Om Marcus Unonis Simming (d. 1752) se Hm., D. 3, s. 145 ff.; dennes dotter Beata Charlotta blev 1752 gift med major Carl Fredr. Paykull (f. 1719, d. 1789), se Elgenstierna, 5, s. 670 och ovan s. 721 med kommentar. S. 820, r. 4. Om kyrkoh. And. Fast, hans maka och de sex barnen se Hm.,