993 / 1095

D. 3. s. 311 f. (Efter Fasts död gifte änkan om sig med hans efterträdare kyrkoherde Olof O. Rönmark och hade med honom en son Nils, se ibid., s. 312.) S. 820, r. 8. Löjtnant Wilh. Wode är säkerligen identisk med den Magnus Wilh. W. (f. 1683), för vars krigarbana (från 1700) och ryska fångenskap (1709—22) närmare redogöres i Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, s. 768. S. 820, r. 13. Om Erik Simming, adlad Simmingsköld, se Elgenstierna, 7, s. 268. S. 820, r. 17. Om Petrus Simming (död 1683), hans tvenne giften, hans barn m. m. se Hm., D. 3, s. 461 f. De förmenta spökerierna skildrade han i en tryckt skrift 'Contra Luranum', om vilken kan ses t. ex. Warmholtz, Bibliotheca hist. sueo-goth. no. 1228.; G. E. Klemming, Ur en antecknares samlingar (Sthm-uppl.), s. 177 f. S. 820, r. 10 nedifr. Om Ol. Becchius (f. 1615, död 1690), slutligen kyrkoherde i Edebo (Upl.), se Hm., D. 1, s. 299. Han uppges här ha varit gift med Catharina Bergman, tydligen ett senare gifte. S. 820, r. 6 nedifr. Wilhelm Marci Björkman se Hm., D. 2, s. 213. S. 820, r. 2 nedifr. Om Nicolaus Marci Bullernæsius (Schomerus) vet Hm., 2, s. 319 föga mer än att han blev student 1607 och att han hade en son Marcus. S. 821, r. 4. Om Nils Larsson Bullernæsius se Hm., D. 2, s. 372 f. S. 821, r. 12. Om Petrus Nilsson Bullernæsius (död 1632), se Muncktell, Västerås stifts hm., D. 2, s. 453. Om Bullernæsius, hans släkt och hans författarskap gör dottersonen biskop Jesper Svedberg i sin självbiografi (J. S:s Lefwernes beskrifning, utg. av G. Wetterberg, i, Lund 1941 = Skr. utg. av Vet.-soc. i Lund, 25:1), s. 20 f. en del uttalanden. S. 821, r. 20. Om Anna Persdotter (död 1697) och hennes make bergsmannen Daniel Isaksson (f. 1610, död 1680), biskop Jesper Svedbergs föräldrar, se bl. a. Elgenstierna, 7, s. 654. S. 821, r. 22. Barbara (Barbro) Danielsdotters man nämnes allmänt Johan Moræus (så i H. D. Spöring, Johannis Moræi . . . äre-minne, Sthm 1743, s. 12; i Sacklén, Sveriges läkare-hist., 2:1, s. 530; C. W. Hjorth, Genealogiska anteckningar, D. 2 (Norrtälje 1937), s. 8 med vidlyftiga utredningar rörande släkten Moræus osv.); om sonen med. dr Johan Moræus se nämnda tre arbeten, Sv. män o. kvinnor, 5, s. 335 osv. Barnens inbördes ordning var (enligt Hjorth, s. ii): 1: Sara Lisa (se nedan), 2—3: Daniel och Johan, födda 1717, döda unga (Johan 1720), 4: Barbara f. 1718, död 1730, 5: Johan II (se nedan), 6: Anna Stina (d:o), 7: Per (d:o). S. 821, r. 4 nedifr. Angående Sara Lisa Moræa (f. 1716, död 1806), som 1739 blev Carl Linnæus’ adlad von Linnés maka, hänvisas till den rika biografiska litteraturen om Linné. S. 821, r. 1 nedifr. Johan Moræus d. y. (f. 1719, död 1773) blev bergsfiskal vid St. Kopparberg (J. A. Almquist, Bergskollegium, s. 244). S. 822, r. 1. Anna Stina Moræa (f. 1721) ingick 1745 äktenskap med assessorn med. dr Olof Kalmeter (Sacklén, anf. arb., 2:1, s. 647). S. 822, r. 3. Petrus (Per) Moræus (f. 1726, död 1793) blev rådman i Falun (Örnberg, Årg. 12, s. 265). S. 822, r. 9 ff. Om Olaus Canuti (Helsingus) — omtalad av Broman även Glysisv. D. 2, s. 480 — hans levnad, familjeförhållanden m. m. se en utmärkt